Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fjöl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qö-fli
Qöl bräde (särsk. sittbräde på lantligt avträde)
♦Qös -et (Pelle Molin) fähus
Qösbent a. som har fjäderklädda ben (om
fågel)
f-klav (mus.) basklav
Fl = fluor (kem.). Jfr F
1. flabb käft; trut
2. flabb fjantig 1. hållningslös man
3. flabb -et (dum)skratt; (dum)flin
flack s. -et ut i sjön längs stranden gående
undervattensgrund
flagellant /g/ gisslare; självgisslare. ^tåg
gisslar-tåg
flageolett/flaSålätt/ "flöjtton" frambragt med ett
stråkinstrument
flaggofflcer (mil.) amiralsperson
flagrant 1. påtaglig; uppenbar. 2. skriande
flak -et öppna havet; öppna sjön
flakbro på sank bark vilande bro
flake fälla; giller för skogsfågel och fyrfota vilt
flambera sveda; bryna hastigt; avbränna med
konjak osv
flamingo storkliknande sydländsk fågel av
släktet Phoenicopterus
flamländare belgare med holländskt (flamskt)
modersmål
flamländsk a. som hör till den delen av Belgien
där man talar holländska
flamländska holländska språket som inhemskt i
Belgien
flamsk a., se flamländare
flanell ett lätt och mjukt ylle-1. bomullstyg, som
genom kraftig valkning har fått en luddig
yta
flanellograf tyghäfttavla (ersättning för svarta
tavlan)
flank, pl. -er’ sida; (på däggdjur:) slaksida
flankera/k/1. (mil.) betäcka i sidled. 2. bestryka
(beskjuta) från sidan
flanör dagdrivare; asfaltlejon; danker, pl.
dank-rar
flapper E tonårstös; slyna
flark -et fläck av öppet vatten i stor myr
flarn -et nätflöte (ofta av tallbark); ngt lätt som
flyter på vattnet
1. flasa s. fastsittande flaga 1. fragment av trasigt
läder 1. d. Allt kalvskinnet hängde i flasor
2. flasa v. gå sönder så att det blir flasor. De
sönderflasade skinnbeslagen
flat E 1. lägenhet; våning. 2. (fraktterm)
storflak
flathand handflata; flata handen. Slår mig där
bak med –en (Hj. Bergman)
flatna bli flat(are)
flattera smickra
flatterande smickrande
flatvälvd ngt litet buktig (om yta 1. kropp)
flau (enstav.) a. T matt; svag; trög; slö
flaiisch tungt mjukt tyg till damkappor, i bästa
fall vävt av kardgarn av ren ull
1. flax, pl. -ar ostadig 1. flaxig karl
2. flax -et flaxande
3. flax tur (i spel osv.)
flebit /i:/ (med.) blodåderinflammation
flebo- G blodåder; ven
flegma -t tröghet; sävHghet; kolugn
flegmatiker /a:/ sävling
flegmatisk a. tröglynt; sävlig
flekterande språk språk med stamböjning (t. ex.
grekiska och hebreiska)
flektion, se flexion
1. flen tunt islager på lavmark osv
2. flen rörflen; strandgräset Phalaris
(Baldinge-ra) arundinacea
3. flen magflen; magkatarr; magsyra
4. flen = flenhus (med.) talgsvulst, särsk. i
huvudets hårbeväxta del; aterom(cysta)
5. *flen = flinade (av flina)
flenhus, se 4. flen
1. flep våpig karl
2. flep -et våpighet; våpigt uppträdande
flepa klema (med ngn)
flepig a. våpig; klemig. Ser hjärtans ~ ut och
kärlig (Fru Lenngren)
flergifte -t polygami
flertalig (i pl.) av flere slag. Prestigens källor voro
-a (E. H. Thörnberg)
flexa sprida arbetstiderna. Det statliga
kontorskomplexet Garnisonen fick flextider bl. a. med
motiveringen att det var SL:s enda chans att
frakta de 5 000 som arbetar där. Tvångs– hela
Järva enda chansen!
flexibel a. böjlig; smidig; anpasslig; anpassbar.
Flexibla arbetsutrymmen
flexibilitet böjhghet; smidighet; anpassbarhet
flexion /fläk§o:n/ (sprv) böjning
flexivisk a.
böjnings-flexor L (biol.) böj muskel
flexur (geol.) böjning; buktning (i bergskikt)
flimmerhår (biol.) tunt hårliknande utskott (på
en cell)
flimmerskotom -et (med.) ögonmigrän
flinter: gå i ~ gå upp i limningen; bli alldeles
utom sig
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
