Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - foliera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fol-for
1. foliera (spegelglas) bladhyda
2. foliera (affärsbok) uppslagsnumra
foUo helark
foliiim, se folie
folkegen a. för nationen kännetecknande
*folkfolor (tjockt O, pl. folkvett. Jfr/o/or
folkhiishållning rikets förseende med
förnödenheter
folklore E folkdiktning. —
folkdikts-folklynnesforskning the study of national
charac-ter
folklämpor pl. civiliserat beteende
folkmaterial -et folkvirke
folkprägel nationalitet. Desse män voro av olika
~ och tungomål (V. Rydberg)
folkvetenskap (Strindberg) etnologi
folkways E hävdvunna seder; traditionsgivet
levnadssätt
folkyimest popularitet
follikel /fålikkey 1. (zool.) liten påsformig
veckbildning i huden 1. ngn av kroppens inre ytor.
Hår- hårsäck. 2. (bot.) ett slags frukt som
består av ett enda fruktblad
folor (tjockt /) N, foror S beteende(mönster)
1. fon /å:/ (fys.) Ijudstyrkeenhet
2. fon /å:/ (sprv) (enskild, enstaka) förekomst av
språkljudsenhet (lika gott vilken)
1. fond /fångd/ (nyttjas knappast i pl.) 1.
bakgrund. 2. bakre vägg; bakvägg. 3. bakre del.
4. bortre del
2. fond /fångd/, pl. -er" 1. grundsumma;
grundbelopp. 2. insats; huvudstol; kapital. 3.
(pen-ning)stiftelse. 4. tillgång; förråd. 5. (pl.)
statspapper; (som förled:) värdepappers-. 6.
-er (jfr E funds) dyker nu upp i betydelsen
’tillgångar, (penning)medel, pengar’ ... att
universiteten mellan 1953 och 1963 fick 4,8
gånger större fonder av regeringen än förut
fondbörs marknad för handel med aktier och
obhgationer osv
fondemission ökning av aktiekapitalet genom
överförande av icke utdelade vinstmedel 1.
genom uppvärdering av bolagets
anläggningstillgångar
fondera avsätta till en fond
fondnmdel = apsid 1
fonem-et 1. (sprv) språkljud som utgör en
(betydelseskiljande) enhet i ett språks (ett
idioms) Ijudssytem. 2. talat ord. 3.
betydelsebärande (ljud 1.) Ijudföljd
fonematisk (sprv) 1. fonem-; av fonemnatur (om
språkljud). 2. betydelseskiljande
fonetik vetenskapen om språkljuds bildning och
egenskaper osv
fonetiker /e:t/ en som sysslar med fonetik
fonetisk a. 1. se fonetik. 2. (om stavning:)
Ijudenlig
foniater, pl. foniatrar en som botar talfel
foniatri -n konsten att bota talfel
foniatrisk a., se foniatri
1. fono- (G fone) ljud
2. fono- G mord
fonograf apparat för upptagning och bevarande
av tal och musik
fonogram -met ngt som är upptaget med
fonograf
fonologi -n (sprv) ljudlära
fonomani (med.) mordgalenskap
fonotek-et skiv- och bandsamling (jfr
fonogram)
fons, font L 1. källa. 2. dopfunt
fontanell s. springa mellan huvudskålsben (hos
spädbarn)
fontän 1. springbrunn; vattenkonst. 2.
springvattenkran
foolproof a. B toksäker; helpålitlig (om apparat
osv)
force F styrka
force de frappe F atomvapen(makt)
force msgeure F händelsetvång; händelsernas
tvång
forcera 1. påskynda; driva på. 2. betvinga. 3.
tränga fram igenom (ngt); ta sig igenom. 4.
bryta upp (t. ex. ett lås). 5. storma (ngt)
forcerad 1. påskyndad. 2. ansträngd. 3. våldsam;
med våld genomförd
fordom /fo:rdom/ förr i världen
fordomtima (föråldrat:), se fordom
forechecking E (i ishockey:) att stäcka
motståndarens framlopp på hans eget
försvarsområde
forehand E framhand: slag (i tennis osv) med
handflatan (göpnen) vänd framåt (motsatsen
till backhand)
forell bäcköring, (företrädesvis) Salmo trutta
fario
forensisk a. rätts-;
domstols-forfeit E vite
1. forma s. (tekn.) öppning genom vilken man
blåser in bläster i en smältugn osv
2. forma s. L form. Jfr pro forma
formaldehyd form, förk. av Lformica ’myra’
och aldehyd) myrsyrans aldehyd H CHO,
färglös giftig gas
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
