Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gråna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grå-gur
nér). Märken I ej att det -r åter till medeltid?
(Karlfeldt)
2. gråna v. ljuda (dovt) . . . när förförelsearian
hade -t ut mellan kobbarna (Strindberg).
Skall det ~ mot blommande skyar en märgfull
och hednisk musik? (Karifeldt)
gråvacka (geol.) bergart bestående av småbitar
av kvarts och fältspat l.d. inbäddade i en grå
sedimentär massa
gråverk vinterskinn av ekorre
gråvinter snöfattig, regnig vinter
gräftas. (jord)hacka. Med^, spett och spade han
sökte dag och natt (Heidenstam)
gräll a. 1. bjärt. 2. gäll
gräng (F grain) skrovlighet; ojämnhet. Struktur
rullas på. Samtidigt som Ni rullar på färgen
trollar Ni fram den vackra "grängen"
gränsnytta det högsta mått av gagn som en mska
(t. ex. i drunkning stadd) kan tänkas ha av ngt
(t. X. en livboj)
gräsa (om kula:) träffa marken och
rikoschette-ra
grästov S tovigt gräs; tovig grässvål
grätten S sparsmakad; granntyckt
grönsten (geol.) gemensamt namn på diabas,
diorit m. fl. grönaktiga amfibol- och
pyroxen-förande bergarter
1. gröpa v. gräva ur /u:r/
2. gröpa v. mala till gröpe; grovmala
gröpe -t grovmalen foderspannmål (havre, korn,
ärter, bönor 1. blandsäd)
gröpt (ptc av 1. gröpa) konkav
grötväta mjölk 1. ersättning för mjölk att ätas
tillsammans med gröt; (skämtsamt:)
försörjning; dagligt uppehälle
guano /a:/ (sydamerikanskt ord) (sjö)fågelspill-
ning; fågelgödsel
gucka v. (Strindberg) gala; låta (om göken)
gudasvar orakelsvar
gudavigd gudahägnad; helgad; helig
guding ejderhanne
gudslån (lite) mat
gudstjänstlig sakral 2
guelf /gälf/, pl. -er’ (hist.) påvetrogen; påve vän;
pl. -vänner
gueridon F (efter en farsfigur) litet bord på en
fot
guffar 1. gudfar, manlig fadder. 2. åskan. Ett dån
som när går (Fröding)
guida /gaj:da/ (E guide) v. ledsaga; visa vägen;
visa omkring
guide E, F1. vägvisare; turistförare. 2.
resehandbok. 3. vägledning
guidning /gajd-/ ledsagning; visning osv
guinean /ginea:n/ invånare i Guinea
gula febern smittosam sjukdom, eg.
hemmahörande i Centralamerika, sprids av myggan
Stegomyia calopus
1. gulasch /gollas/ (ung.) köttstuvning med
tomater, lök och paprika
2. gulasch /gula§:/ (förk. av –baron) 1.
grosshandlare som kom sig upp under första
världskriget; krigsnyrik affärsman. 2. de
nyrika
gulaschbaron /gulas:-/ (dansk) grosshandlare
som sålde köttkonserver till Tyskland under
första världskriget
1. gulden’ s. holländskt mynt
2. gulden^ (ålderdomligt:) gäldad; betald. Den
som kräver annan å gäld den han vet ~ vara.
Om han blöder, förgyller jag de männens drag
med blod, och så blir skulden ~ utav dem
(Macbeth)
guldkantad: guldkantat är ett värdepapper som
anses erbjuda en mkt god säkerhet
gulf s. E, se 1. golf
gulmetall mässing, koppar, zink
gum E (tugg-)gummi
gummera v. gumma; fästa med gummi
gummi^ -t 1. = (senL) ~ arabicum:
klistergum-mi: vattenlösligt bindemedel som fås av
åtskilliga träd och buskar. 2. = (senL) ~ elasticum:
i vatten olösHg, i fria luften stelnande saft från
vissa tropiska träd (Ficus elastica, Siphonia
elastica osv). Jfr kautschuk. Segt som ~
elasticum. 3. sudd–, rader– stycke av ~ 2 att
radera (sudda) med. 4. tuggummi en sentida
amerikansk ersättare för tuggkåda
gummidragant, se dragant
gummigutta (huvudtryck på 3. stav.) ett
gummiharts, nyttjat som avföringsmedel och till gul
vattenfärg
gummilacka (efterleden kommer från
hindusta-ni) ett mörkrött hartsskal som avsätter sig på
vissa träd som blivit stungna av insekten
Coccus lacca. Jfr shellack
gummös s. gummiartad
gunrum 1. gunnrum officersmäss på
örlogsfartyg
gurmand /-ang:d/ 1. läckergom. 2. matvrak;
storätare
gurmandis /i:/ finsmakarglädje
gurmé -n finsmakare
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
