Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - HSB ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hsb-hus
HSB = Hyresgästernas sparkasse- och
byggnadsförening
hubertusjakt jakt(fest) den 3 november
hudstryka hudflänga; gissla; spöa
hug 1. sinne; håg. 2. mod; manligt sinnelag
hugenott (hist.) protestant (i Frankrike)
hugfällas, se hå^ällas
hugfästa v. bringa i varaktig åtanke
huggare (mil.) 1. huggvärja. 2. baddare; över-
dängare
*huggyäm -et sköld (Beowulf)
"^hughård a. modig och energisk
huglös a. försagd; modlös
hugna v. glädja; fägna
hugsot melankoli; hypokondri
hugstark, se hugstor
hugstor tapper; hjältemodig
hugsvala v. trösta; lisa
hugsvalelse tröst; lisa
hujus L i den här månaden
huldra, pl. huldror (i folktro:) karllockande
farlig kvinnovarelse
huligan /-a:n/ 1. ligist; buse. 2. bandit;
yrkesbrottsling
"^hulka v. Ss (Martinson) snyfta
hull-et 1. kött (på den levande kroppen). 2.
fruktkött. 3. frodighet; fetma
hullhår fint kort hår på (msko)kroppen; lanu-
go(hår)
huUig som är vid gott hull
hullmg spets (på pil, metkrok, tagg) med vass
spärrhake
hult -et liten skog; skogsdunge
1. human a. 1. mskovänlig; mänsklig; välvillig;
hygglig. 2. skälig
2. human- msko-. Humangenetik
(msko)rasbio-logi
humaniora L språkforskning, historiska
vetenskaper, filosofi osv
humanisera göra mänsklig(are); göra mild(are);
hyfsa
humanism 1. en i medeltidens slutskede verksam
strävan till kulturförnyelse på den antika
odlingens grund. 2. själsodUng adlad av
rättrådighet och hjälpsamhet
humanist 1. målsman för humanisim (1). 2. en
som är präglad av humanism. 3. en som ägnar
sig åt humaniora
humanistisk a. 1. som sysslar 1. har att göra med
humaniora, –a fakulteten. 2. som har att göra
med humanism. 3. som har att göra med den
grekiska och latinska forntiden osv. Svenska
förbundet
humanitär a. människovänlig; medmänsklig;
barmhärtighets-;
välgörenhetshumbug: pl. -ar’ 1. skoj; bluff; bedrägeri. 2.
skojare; bluffmakare; bedragare
humifiera förvandla till mull; förmulla
1. humor s. tankepräglat skämtlynne utan
elakhet
2. humor (ny användning:) lustig; löjeväckande.
Till och med de trasiga skaklarna ser ~ ut
(Dagerman)
humoresk s. skämtsam berättelse 1. dikt osv
humorist 1. mska med humor. 2. skämtare (med
humor)
humus L mylla; matjord
humör lynne; lynneskast. På gott (dåligt) Ta
~ bli arg
hundare -t gammal svealändsk motsvarighet till
härad
hundbit matsmula som man ger en hund. Själv
kan en få sätta sig vid dörren som en tiggare
med en usel ~ (O. Högberg)
hundraprocentig fullständig. Denna ^ahämnd
hundsfott/hun:svått/1. usling; lymmel. Jirsvott.
2. (föråldrat:) litet baksäte på släde (för
kusken). 3. (naut.) en liten stropp fäst kring
en blockstropp för fastgöring av taljelöparens
fasta part. 4. (naut.) ögat på tampen av ett
pyntat tåg
hundsfottera hunsa
*hundsommar (Karlfeldt) rötmånad: 24.7-24,8
hundstjärnan Sirius
hundstrand: springa ~ gå längs stranden (och
följa dess krökningar) då man inte hittar (1.
inte kan ta sig fram) genom skogen. Löpte ~
som en hare (Kalevala)
hundvakt (naut.) vaktpasset ombord 24-4 på
svenska fartyg
hundvrång a. vettlöst illvillig
hungerelände -t (Pelle Molin) misär
hunn, pl. -er’ altaiskt folk som härjade i Europa
på 300- och 400-talet
hurdle-race E hinderritt; hinderlöpning
hurts (E hutch låda; binge) underskåp;
bordsskåp
husbloss (IT hüsenblas, T Hausenblase) hm
berett av simblåsan på Acipencer huso (se
stör)
husera 1. hålla till; ha sitt tillhåll. 2. ~ med . . .
förfoga över ... 3. fara fram; härja. 4. (ej att
förorda:) Invandrarna är så många i år att man
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
