Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - klöv- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klö-kog
nötkreatur, getter och får
2. klöv- (förled) klövsadel = klövjesadel
1. klövja s. klövjebörda
2. klövja v. lägga börda på lastdjur så att bördan
hänger på bägge sidor och det väger jämnt
1. knalle liten bergshöjd; bergknalle
2. knalle (föråldrat) västgötsk gårdfarihandlare
3. knalle rågskorpa. Gamla skorpor kallas av
sjöfolk vandrande knallar (jfr 2)
4. knalle (på handelsfartyg:) konstapel.
Vanligtvis saknar han examen, men ändå sköter han
andre styrmans tjänst. Samtidigt har han
uppsikt över provianten, väger ut kött och fläsk
m. m. åt folket (Stenfelt)
knalt, pl. -ar (liten) bergknalle
knap (naut.) ett avlångt mot ändarna
avsmalnande trästycke för fastgöring av tågvirke
knapadel lågadel
knape (hist.) väpnare
knark, knarka, knarkare, se narkos
1. knarr, pl. -ar kornknarr; ängsknarr,
Ortyg-ometra pratensis (crex)
2. knarr, pl. -ar knarrig karl
3. knarr-en 1. knarrläder; knarrande sulläder.
2. knarrande ljud av sulläder
4. knarr -et knarrande ljud
knase S, se knös
knast, pl. -ar knut (kvist) i trä
1. knaster enkel röktobak
2. knaster, knastret knastrande
knatte 1. liten bergknalle. 2. småväxt karl. 3.
Hten gosse; parvel. 4. kvartsbutelj; kvarting.
5. liten kagge
knatting, se knatte 2-4
knektrymling (O. Högberg) desertör;
fanflyk-ting
knia v. rycka upp; rycka av. Man kniade gräs
(Strindberg)
knipmynt a. med hopknipen mun. Allvarlig och
~ (Martinson)
knipsk knipslug
knispa v. låta (om morkullor)
knitter (metr.) parrimmad, för det mesta fyrtak-
tig takträknande vers med enstavig upptakt
kniva v. (finl.) knivhugga. slåss med kniv
knock-out E utslagning; sövseger; sövstöt;
utgolvning
1. knop, pl. -ar knut
2. knop sjömil (i timmen)
knorta /å/ låta (om morkullor)
knorva /å/ v. (Strindberg) 1. knusa. 2. kugga (i
examen)
knotlöst adv. (O. Högberg) utan knot
know-how E kunnande; sakkunskap; (mognad)
erfarenhet; insikt och skicklighet
knuta a. (med.) en (sjukUg) förändring av knöHg
natur
knuv knubb. Sedan fyllde han på med ris och
björk-^ar (Ernst Didring)
1. kny -et mkt svagt ljud
2. kny v., prt knydde knysta
♦knyla s. knöl
knytutflykt picknick
knäviken a. vinkelböjd
knös, pl. -ar pamp; kaxe
knövla v. knyckla
ko- (kol-, kom-, kon-, kor-)
samman-koacervat -et anhopning
koaffyr kamning; hårklädsel
koagulera löpna; stelna
koalition förbund; sammanslutning
koalitionsministär, se koalitionsregering
koalitionsregering flerpartiregering
koaxialkabel innehåller flere telefon- 1.
televisionsledningar
kobolt /kå:bålt/ (kem.) ett metalliskt
grundämne
kobra /å:/ glasögonorm
kock, pl. -er’ kulbakterie
kod /å:/, pl. -er^ . lönnskrift. 2. formel. 3. se
genetiska koden
koda /å:/ v. överföra till lönnskrift
kodare en som kodar
kodak’ å:/ (ordet skapades av kamerakungen
Eastman) ett slags kamera
kodex, pl. -ar (L codex, pl. codices) 1.
handskriven bok. 2. rättesnöre. 3. lagsamling;
rättsur-kundssamling
kodicill tillägg (till testamente); bilaga (till
domstolsutslag)
kodifiera 1. bokfästa. 2. kodföra; koda
kodifikation 1. det att kodifiera. 2. det
kodifierade
kodiy dubbelhet i viraspel osv
kodning det att koda
koefficient (mat.) gångringstal
kæxistens samtillvaro; samlevnad
koffein -et /kåfei:n/ kaffegift
kofFerdi- handels-
kofferdist 1. handelsfartyg. 2. sjöman vid
handelsflottan
koffert’ I kW, pl. -ar’ storkappsäck; reskista
koger, kogret fodral (för pilar)
kogg (naut.) ett slags hanseatiskt örlogsfartyg
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>