Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lågfrekvent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låg-lön
lågfrekvent a. 1. ovanlig; sällsynt. 2. (om
periodisk rörelse:) långsam
låghögvatten nipflod
lågmark låglänt, sidlänt mark
lågstorbokstav (typ.) = 1. kapitäl
låla v. 1. ljuda (om flöjt 1. lur). Låt flöjterna ~
(Karlfeldt). 2. sjunga
låneting lånegods
lånfången a. som man har till låns. Det lånfångna
livet (Beowulf)
långkutten (jfr kuta v.) (Fröding): lägga på ~ ge
sig av i fullt språng för att springa ett långt
stycke
långleda s. det att ha svårt att få tiden att gå
långledas ha svårt att få tiden att gå
långsticka: dra ~ (finl.) dra lott medels stickor 1.
strån som ngn håller mellan den knutna
handens fingrar
långtida oböjl. a. kronisk
långtradare långfarare; långfärdsbåt; lång-
färds(last)bil
^långtänkt (Topelius, O. Högberg) trögtänkt
*låra v. (Karlfeldt) dansa nigvals
låring (naut.) rundningen mellan sidan och
akterspegeln på ett fartyg
låringsvind (naut.) vind som blåser mellan tvärs
och rakt akterifrån
låta underlåta. Det ena skall du göra och det
andra icke låta
lä -t 1. plats i skydd för blåsten. 2. den sidan det
blåser åt
läckage /-a:§/ -t 1. läck. 2. läckning (: när en
hemlighet läcker ut). 3. bortläckning;
läck-skada; läckförlust
läckvatten vatten som har läckt in i ett fartyg och
ligger kvar outpumpat
lädera 1. skada; såra. 2. förfördela; göra (ngn)
men
läderintarsia läderinläggning
lägda s. 1. (låglänt) slåtteräng. 2. svacka i åker
lägervall s. IT 1. (om fartyg:) i ~ alltför nära intill
land. 2. förfall; vanvård
♦läka v. = läcka. Halvläkta flaskor
(Strindberg)
läkeblad 1. groblad har sedan urminnes tider
använts att stilla blod i öppna sår. 2. hjälpsam
mska, som tröstar och uppmuntrar
läkebot medicinsk kur
läkeråd = botråd
läktare pråm som man för gods till och från fartyg
i
läktra v. lossa last i läktare
läm, pl. -mar 1. slå (av trä 1. järn). 2. lucka (av trä
1. järn)
lämmen a. lidande av muskel- och senvärk efter
ansträngning
lämpa s. moderation; tillvägagångssätt
kännetecknat av att man inte tillgriper våld. Jfr
folklämpor
-ländare borde inte nyttjas på tal om folk i
Norden (i vidaste mening). Islänning slog
igenom för länge sedan; nu är turen kommen
till flnlänning (och ingermanlänning)
lände -t terräng. Jfr olände
länga v., prt längde förlänga; skarva; sköta på
längdföra inregistrera osv
längtad (Strindberg) efterlängtad
länning = båtlänning landningsplats (utan kaj);
plats där man drar upp båtar på land. Till det
hulda fadershemmet, till den gamle gubbens ~
(Kalevala)
läring (V. Rydberg) lärjunge; elev
lärk, pl. -ar lärkträd
läsion /§/ (kropps)skada
läskig är ett olämpUgt ord: det betyder dels
’trevhg’, dels ’otrevlig’, och läskigt har blivit
ett förstärkningsord: Det var trevligt det
här
1. läsp -et läspande
2. läsp a. som läspar
läsvärld (läsande) publik
lättburen a. portativ
lätte -t flöte (på strömmingsgarn)
lättfängd lättantändUg (till temperamentet);
sensible à quelque passion (Svenska
Tungomålsgillets handungar)
lätthänt 1. lätt på handen. 2. lättvindig
lättlynt lätt till lynnet
lävulos /å:/ det slags glykos som är
vänstervridande i polariserat ljus
lödja s. kort fårull
lödra (naut.) ring av tågvirke
löftesgåva 1. votivgåva. 2. gåva som ges i följd av
benefikt löfte
♦löga v. bada (med objekt); ~ sig bada; ta
varmbad
lögndetektor (tekn.) lögnavslöjare
lögnhals 1. lögnaktig hals. Skölj din ~ ren
(Karlfeldt). 2. lögnare. . . . gör jag mig ej till
~ inför stadens folk (Antigone)
löjtnant (mil.) befälsperson närmast under
kapten
lönn: lägga å ~ (jur.) hemligen förgöra (ett
spädbarn)
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
