Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - M ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
M romersk siffra = 1 000
maar /ma:r/ kratersjö
maatjes /martges/ (holl.) ett slags kryddsill
mac (gäliskt ord) son
macchia /makkia/1 tät snårig buskskog
macedoniska s. kallas bulgariska språket som
inhemskt i Jugoslavien
macerera (av L macer ’mager’) (kem.)
extrahera, dra ut lösningsvätska i rumstemperatur
mach T enhet för hastighet
machete /g/ (sp.) bred (syd)amerikansk
hugg-kniv
machiavellisk /makiavällisk/ a. återges i SAOL
med ’samvetslös, som icke skyr några medel’.
Om man vill vara rättvis mot Machiavelli, kan
man skriva: hänsynslöst statsnyttopräglad
machination stämpling; anslag; (i pl. även:)
ränker. Intriger och ~er
machmätare (tekn.) hastighetsmätare (på
flygplan)
machverk T hafs; fuskverk
mack, pl. -ar 1. självregistrerande bensinpump.
2. bensinstation
mackabé, pl. mackabeer en fornjudisk präst- och
härskarätt
mackapär /ä:/ underlig karl, figur 1. sak
mackel, macklet krångel, trassel
mackla v. bemöda sig; mixtra; fiffla
1. *mad, pl. -er^ S sidlänt ängsmark
2. mad a. E galen; förryckt; tokig
madagask, pl. -er’ invånare på Madagaskar
madam, se madame
madame F nyttjas alltjämt i franskkunniga
kretsar som tilltalsord till gift dam. ~ bör ej
förväxlas med det ur bruk komna madam (pl.
-mer) som dels var en titel för sådana gifta
kvinnor som inte räknades för damer, dels
förekom som efterled i smsar: skurmadam,
skurkäring, torgmadam, torggumma,
väggmadam, vägglus; roddarmadammerna
förekom på en tid då Stockholm på sätt och vis
gjorde skäl för namnet Nordens Venedig
madapolam /-a:m/ ett fint (eg. sydindiskt)
två-skaftat blekt bomullstyg
m-mag
madegassiska (infödings)språket på
Madagaskar
made in E tillverkad i . . .
madeira /e:r/ ett hetvin från den portugisiska ön
Madeira
mademoiselle F fröken
♦madhö S sidvallshö
madjar /-a:r/, pl. -er’ ungrare
madrass (av arab. härkomst) 1. hölje av kraftigt
tyg, hårt stoppat med tagel, krollspHnt, vadd,
halm 1. hö, att sova på. 2. resår^
rektangulär— med upprättstående metallspiraler,
överspänd med fodrat tyg, nyttjad som
bädd-underlag
madrassera bolstra; vaddsticka
madrigal (mus.) världsUg körsats från renässans
och tidig barock; utmärkande är ofta olika
slag av tonmålande texttolkningar
madusa (stor) lunsa
maestro (3-stav.) I mästare
maffia I (det italienska) storbovgäng(et)
magahov, se 1. hov
magasin (arab.) -et 1. förrådshus; förrådsrum. 2.
behållare. 3. handelsbod. 4. tidskrift
magasinera lagra; lägga på lager osv
mager s., se magus
magi /g/ -n innebär på vidskeplig tro grundade
försök att påverka naturiiga förlopp. Det kan
ofta återges med trolldom. SkadUg ~
kännetecknas som svart, oskadlig som vit
magik /i:/ kan återges med trollmakt. För
mången är väl ~ = magi (jfr E magic, F
magi-que)
magiker /a:g/ en som sysslar med magi. Se också
magus
magister /j/, pl. magistrar 1. en som har tagit
filosofisk ämbetsexamen 1.
politicesmagister-examen 1. (i Finland) den filosofiska
magistergraden. 2. en som har bestått det högsta
provet i simning. 3. (vardagUgt:) lärare
magistral/j/a. 1. mästerlig. 2. mäktig;
verknings-kraftig. En ~ anblick. 3. myndig; säker. Ett
uppträdande. 4. mästarvärdig. Ett ^t
avhandlingsämne
magma (geol.) glödmassa (i jordens inre)
magnat (mangna:t/1. (hist.) högadelsman (med
poUtisk rangställning). 2. storman
magnesia/e:/1. (kem.) magnesiumoxid, MgO. 2.
(med.) namn på diverse magnesiumpreparat,
ofta magnesiumkarbonat
magnesit (geol.) mineralet MgC03
magnesium (kem.) ett metalliskt grundämne
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
