Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mediatisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med-mel
mediatisera (hist.) göra riksmedelbar
medicin 1. läkemedel; botemedel. 2. läkekonst;
läkarvetenskap
medicinalstyrelsen har uppgått i socialstyrelsen
medicinalväxt läkeväxt; växt som man gör
läkemedel av
medicinera ta in läkemedel
medicinman läkare och tillika trollpräst
1. medieval -et sms val av medium
2. medieval /a:/ (typ.) en tryckstilsort
3. medieval /a:/ medeltida;
medeltids-medikament -et läkemedel
medikokratisk a. läkarstyrd. Ett -t samhälle
medikus /e:/, pl. -ar (L) läkare
medio L: / ~ juni i mitten av juni. (jfr 1. medium
1)
medioker /å:/ a. medelmåttig
mediotek -et plats för 1. förråd av media (se 4.
medium)
meditation betraktelse; funderande; grunnande.
Se också transcendental meditation
meditativ a. 1. begrundande; grunnande;
grubblande; tankfull. 2. tankeväckande.
Pappskärmar där färgmönstren kan ... blien . . . ~
bakgrund till de expressivt utformade texterna
(O
meditera v. gninna; fundera
mediterran a. medelhavs-
1. medium, mediet, pl. medier (L) 1. (endast sg)
mitten av ett tidsavsnitt (jfr medio). 2. (mat.):
aritmetiskt, geometriskt pl. media: se under
aritmetisk, geometrisk och 2. median-
2. medium (oböjl.) (sprv) huvudform av verbet
vid sidan av aktivum och passivum i G (ofta
med reflexiv innebörd)
3. medium, mediet, pl. medier 1. (fys.) ämne
som är nödvändigt för en rörelses
fortplantning (spridning), t. ex. luft, vatten. 2. mska
som är mkt mottaglig för hypnos. 3. mska som
tjänstgör som förmedlare på spiritistiska
möten
4. medium, mediet, pl. medier och (i följd av
påverkning från E) media (väg och) medel att
(sprida meddelanden och) påverka mskors
åsikter och få dem att köpa varor: affischer,
reklamtryck, omslagsbilder, tidningar,
ljudradio, television (jfr massmedium)
medley E 1. blandning; röra; sammelsurium. 2.
(idr.) blandsim
medlut -et utförsbacke
medpart, pl. -er partner; delägare; bolagsman;
medspelare; kamrat
medtalande s. (Kr. Claesson) interlokutör
medurs adv. clockwise. Jfr moturs
1. Medusa /u:/ en sagokvinna med kuslig blick
och levande ormar i håret. Jfr gorgon
2. medusa (zool.) en nära släkting till vår
manet
meeting E 1. möte; sammankomst;
sammanträde. Jfr camp-meeting. 2. löpningsföljd;
tävlingsserie. Torsdagen den 6 januari kl. 13.00.
Första loppet startar kl. 13.30. l:a dagen. l:a
^et omfattar 6, 9, 15 januari
mefistofelisk a. liknande Mefistofeles (djävulen i
Goethes Faust); gäcksamt djävulsk
mefitisk a. stinkande; kvävande
mega- G 1. stor-. 2. en million
megafon /å:/ 1. ropare; roplur; tal-lur. 2.
ljudtratt
megalit-
stenblocks-megalo- G stor-
1. megaloman s. pl. -er’ storhetsgalning
2. megaloman a. storhetsvansinnig
megära mara; satmara
meissen berömt porslin från den tyska staden
Meissen
mejeri -(e)t mjölkförädlingsställe
meka v. syssla med maskiner
mekanik /i:/ 1. maskinlära. 2. (fys.) läran om
kroppars jämvikt och rörelse
mekaniker/a:/1. maskinarbetare. 2.
maskinbyggare; instrumentmakare. 3. en som sysslar
med mekanik 2
mekanikus /a:/, pl. -ar, se mekaniker 2
mekanisera göra maskinmässig osv
mekanisk a. 1. maskinmässig. 2. ofriviUig;
ofört-änkt; omedveten. 3. icke-kemisk: ~ [-(trä]massa-] {+(trä]mas-
sa+} slipmassa. 4. icke-själsUg: förlopp. 5.
naturlagsenhg: ~ orsaks förklaring. 6. själlös;
schablonmässig. Uttrycket ~
instrumentmakare är ej att förorda
mekanism 1. invecklat redskap. 2.
(upp)bygg-nad. 3. (filos.) den uppfattningen att allting
kan härledas ur naturlagarna
mekanist 1. en som utbildar sig i mekanik vid en
läroanstalt. 2. anhängare av mekanismen (se
mekanism 3)
mekanistisk a., se mekanism 3
mekano /a:/ leksak som består av metalldelar
som kan fogas (och skruvas) samman
melanesier invånare i Melanesien ("de svartas
öar" i Söderhavet)
melankoli-n tungsinne; mörklynne; mörkhåg;
sorgbundenhet; (sjuklig) dysterhet
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
