- Project Runeberg -  Nya ordhandboken /
235

(1992) [MARC] Author: Björn Collinder - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nepenthe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nep-nid

nepenthe: G nèpenthè, pl. av G (fàrmakon)
nèpenthés ’den sorgfördrivande (drogen)’
(opium?). den sövande glömska, som

guden kredensar i Daphnes dal (Fröding)
nepotism (L nepos, nepot- ’syskonbarn’) måg-

främjande; fr ändefrämjande
neptunisk a. (geol.) bildad i vatten; vattendanad

(om bergart)
neptunium (kem.) ett radioaktivt grundämne
nereid /nerei:d/ havsnymf
nergifle mesallians
nergångsskov /å:/ downperiod
neronisk /o:/ a. påminnande om (osv) kejsaren
Nero

nerts /nä^ts/ 1. nordeuropeisk (rysk) älviller,
Mustela lutreola (jfr mink). 2. pälsskinn av
1.

nertz T, se nerts

nervig /är:/ a. 1. nervös. 2. (bot.) nervförsedd
nervositet, se nervös

nervös a. kan vanligen bytas ut mot: 1. nerv-; 2.
nervsvag; 3. retlig; överretad; 4. rastlös; 5.
orolig

nesa skam; förödmjukelse

nessosdräkt oundkomliga plågor (se Sofokles’

Kvinnorna i Trachis)
nestor /näs:tår/ (den) äldste
nestorianer (teol.) gör sträng åtskillnad mellan
den mänskliga och den gudomliga naturen i
frälsarens person (jfr hy postas 4)

1. netto -t s. renvinst. Nettovikt renvikt

2. netto adv. 1. efter avdrag. 2 utan omslag
nettonationalprodukt det som blir kvar av
bruttonationalprodukten när man har dragit av
det realkapital som har försUtits under året

nettoreproduktionstalet anger förhållandet
mellan antalet barnsbörder och antalet kvinnor i
åldern 15-45 år
neuralgi /näuralgi:/ (3-stav.) -n nervsmärta;

nerwärk
neuraigisk a. nerwerks-

neurasteni/näurasteni:/ (4-stav.) -n nervsvaghet;

stadigvarande nervtrötthet
neurasteniker /e:n/ en som lider av neurasteni
neurit /näurit/ (2-stav.) nervinflammation
neuro- /näuro-/ (2-stav.) G
nerv-neurogen /näuråje:n/ (3-stav.) a. från nerverna
kommande

neuroleptika läkemedel som verkar lugnande

men inte framkallar sömn
neurologi /näurålågi:/ (4-stav.) -n (med.)
nerv(sjukdoms)lära

neurom /näurå:m/ (2-stav.) nervsvulst
neuron /näurå:n/ (2-stav.) nervcell; gangliecell
neuropat /näuråpa:t/ (3-stav.) s. (en) nervsjuk
neuropati -n nervlidande
neuropatisk a. nervsjuk

neuros /näurå:s/ (2-stav.) åkomma i
nervsystemet

neurotiker /näurå:tiker/ (4-stav.) en som är
nervsjuk

neurotisk /näurå:tisk/ (3-stav.) a. neuros- osv
neuter (2-stav.) L (jfr uter ’vilkendera’)
ingendera

neutral /a:/ (3-stav. 1. 2-stav.) 1. (om ett rike,
t. ex. Schweiz) som har lovat att aldrig lägga
sig i krig 1. osämja mellan andra riken. 2. (om
ett rike) som inte hjälper någondera parten i
krig som bryter ut mellan andra riken. 3. som
inte tar parti i en osämja, tvist 1. strid. 4. (om
färg) som inte sticker av 1. stör helhetsverkan
1. skär i ögonen. 5. (kem.) varken sur 1. basisk
(som ej färgar om vanligt lackmuspapper). 6.
(sprv) som är neutrum
neutralisera (5-stav.) 1. fredlysa. 2. (kem.)

utjämna. 3. göra verkningslös; förlama
neutralitet (4-stav.) egenskapen att vara neutral.
Enligt folkrätten innebär ~ dels att man är
neutral, dels att man åtnjuter därav betingade
förmåner och har därmed förenade pHkter
neutrum /ne:utrum’/ L (sprv) 1. (i L, G, T)
substantiv som varken är maskulinum 1.
femininum, t. ex. L verbum, T Wort. 2. (i sv.)
substantiv med bf pä -(e)t, t. ex. ord
nevö -n (F) syskonson; brorson; systerson
newfoundlandshund E- en stor långhårig
hundras

newfoundländare E- 1. invånare i
Newfoundland. 2. newfoundlandshund
newton /njo:tn/ kraftenhet (som ger 1 kg
fartökning 1 m/sek)
nexus L förknippning. Kausal–
orsaksförknipp-ning

Ni = nickel (kem.)

nickel, nicklet 1. metalliskt grundämne som
huvudsakligen nyttjas i legeringar. 2. ungefär
’öre’: inte ett ~
nibbling sätt att kantklippa plåt med maskin
nickhake (hist.) slätborr ad
framladdningska-non

nid -et smädelse

nidfull a. (mkt) försmädlig; sarkastisk. ~ som
alltid, när han smakat brännvinet (O.
Högberg)

235

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:31:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyaord/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free