Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - postgymnasial ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pos-pra
postgymnasial a. efter gymnasiet;
eftergymna-sisk
posthiim /u:/, se postum
postich, se postisch
postiUon postkusk; postvagns- 1. postkupétjän-
steman
postilla predikosamling
postindustriell a.: ^t samhälle elektrondrivet
manschettarbetarparadis
postisch /påsti§§/ löshår; lösvalk; lösfläta
postludium (mus.) efterspel; utgångsstycke
posto I ställning; försvarsställning. Fatta ~ ställa
sig (ngnstans)
postoperativ a. (med.) efter ingreppet. Det —a
tillståndet var utan anmärkningar
postponera 1. efterställa. 2. (E postpone)
uppskjuta
postposition 1. (jur.) efterställning (nedflyttning)
av inteckning. 2. (sprv) preposition som ställs
efter huvudordet, t. ex. i uttrycken oss
emellan, inte mig emot
postpositiv a. (sprv) efterställd
postseminarium samkväm efter
seminarieövning
postskriptum (L) efterskrift; tillägg (i brev)
postulat -et (tanke)fordran
postulera 1. yrka; fordra; kräva. 2. antaga;
förutsätta. 3. påstå. Ett -t prehistoriskt
urspråk
postum /u:/ a. 1. född efter faderns död;
efterbo-ren. 2. (om skrift:) utgiven efter författarens
död; efterlämnad
postvaccinal a. (med.) reaktioner
efterverkningar av skyddsympning
posör en som poserar (2)
potage /påta:§/ (F) (av)redd soppa
potemkinkulisser bedräglig framsida; gyckelbild.
(Se Runebergs Nadeschda)
potens 1. (biol.) fortplantningsförmåga;
parningsförmåga. 2. grad. 3. (mat.)
självgång-ringsgrad
potentat 1. härskare. 2. storpamp
potential /potänsiarl/ 1. inneboende energi (som
yttrar sig i attraktion, elspänning osv). 2.
(inneboende) förmåga. Montessori gav stöd
och riktlinjer för att hjälpa barnen utvecklas till
sin fulla -.3. krigspotential summan av de
hjälpkällor som ett rike kan sätta in i
krigföring
potentialfunktion (mat.) ett sätt att beräkna en
kropps attraktion på en annan kropp
potentieUa. 1.möjlig;tilltänkt;väntad. . .attSÖ
inte själv förmår informera sina ^a elever 1.
kunder. 2. dold; slumrande
potkes /påtgeis/ krukost: (skarpt smakande)
ostmos; riven ost (med konjakssmak)
pot-pourri F, se potpurri
potpurri /påtpori:/ -t 1. (mus.) sammanställning
och arrangemang av melodier ur ett större
verk, t. ex. opera. 2. (föråldrat:) torra
rosenblad i kruka
pottaska handelsnamn på kaliumkarbonat
poudreuse F toalettbord
poulard /o/ gödunghöna
pour prendre congé F (förk. p.p.c.) för att ta
avsked (när man reser sin väg)
pover, se påver
poäng svarar mot två F ord: point (punkt) och
pointe (udd)
poänglös a. uddlös
poängtera framhäva; inskärpa
ppm milliondel
Pr = praseodym (kem.)
PR, se PR-man och public relations
practical joke E skälmstycke; puts; skoj; upptåg;
spratt
prae- L framför; före
praecox L brådmogen
praeses L, se preses
praeter L förbi
pragmatiker /a:t/ 1. nyttosanningstänkare;
nyt-tosanningstroende. 2. nyttosökare; nyttosynt
mska
pragmatisk a. (pragma handling; sak) 1.
(historieskrivning:) sammanhangsenlig;
sakbun-den. 2. sakenlig; saklig. 3. saklig; nyttosynt. 4.
(ny betydelse:) anpassad efter
omständigheterna
pragmatism 1. nyttosanningslära. 2.
ändamålstänkande. 3. nyttotänkande
prakta deltaga i (teologisk) praktisk kurs
praktik /i:/ 1. övning. 2. utövning. 3. (enskild)
yrkesutövning; yrkesverksamhet. 4.
verksamhetskrets; kundkrets. 5. (bf) erfarenheten;
verkligheten. / –en förhåller det sig
annorlunda
praktikabel 1. utförbar. 2. användbar; nyttjelig.
3. farbar
praktikant 1. övningsarbetare; lärling. 2.
utövare. Våldets predikanter och ^er
praktiker /ak:/1. i yrkesmässig gärning verksam
mska. 2. praktiserande läkare. Allmän^
praktiserande läkare utan specialitet
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
