Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pupill ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pup-påt
2. pupill ögonsten; det runda hålet mitt i
regn-bågshinnan (L pupilla eg. ’lilltös’:
spegelbilden som man ser när man tittar ngn rätt in i
ögat)
puppa (inkapslad) insekt i mellanskedet
pupphylsa kokong
pur 1. ren. Det destillat (Karlfeldt)
brännvinet. 2. idel
pure a. E ren
purgans avföringsmedel. En styv ~ (Karlfeldt)
1. purgativ -et avföringsmedel
2. purgativ a. avförande
purgatorium, purgatoriet (L) skärseld
purülera rena
purism 1. språkren(sn)ingssträvan. 2.
svenskord, 3. stilrenhetsiver. 4. formnit
purist 1. språkrensare. 2. stilrenhetsivrare. 3.
formälskare. För en ~ som fordrar att det till
varje välformat problem måste finnas en
lösning är frågan om ett liv efter detta lika
meningslös som ett felkonstruerat korsord
puristisk, se purism
puritan/a:/ ("renhetsivrare") pl. -er 1. (hist.) de
brittiska protestanter som ville att alla
(förmenta) påviska misstag och missbruk skulle
rensas bort. 2. renlevnadsmska; sedesträng
mska
puritanism, se puritan (1)
purser E skeppsvärd; flygvärd
purulent a. (med.) varig
pushboU E- stötboll
push-pull E (tekn.) mottakt. Single-ended ~
seriemottakt; seriematad mottakt
pussel, pusslet läggspel
pussera (tekn.) driva (i metall)
pust har förr betytt ’sorg och suckan’
pusta s. (ung. av slavisk härkomst) öppet
lågland
puster -n pl. pustlar varblemma
put-and-take-fiske E- odlingsfiske
puttees E benlindor
putting (naut.) smäckra järnstänger som stöttar
en märs
putto I lillängel
puukko (fi) sUdkniv
puzzle E 1. problem. 2. se pussel
pyemi-n (med.) varförgiftning; varfeber;
blodförgiftning
pygmé dvärg; tummeliten
pyjamas (pers.) nattdräkt; sovdräkt. ~ är svårt
att böja: se Spri § 61
pykniker /yk:/ kort och bred mska med anlag för
fyllighet; rundlynt mska; frodlynt mska
pyknisk a., se pykniker
pyknometer, pl. -metrar (fys.) täthetsmätare
pylon /å:/ (uppåt smalnande) porttorn
1. pynt stass; grannlåt
2. pynt, pl. -ar 1. spets, udd (på ankarfly,
båtshake osv). 2. udde
pynta v. 1. dekorera; göra vackert. 2. (naut.)
spetsa till en tågända
pyorré -n (med.) varflytning
pyramid 1. (geom.) kropp med flerhörnig bas
och i toppen sammanlöpande trianglar som
sidor. Stympad ~ har avskuren topp. 2.
egyptisk gravbyggnad i ~form (med likbenta
trianglar som sidor)
pyramidal a. pyramidformad. 2. storartad
pyro- G eld-
pyrolys /y:/ (kem.) en förenings sönderfall
genom upphettning
pyroman /a:/ mordbrandsgalning
pyrometer instrument för mätning av höga
temperaturer
pyroteknik fyrverkerikonst
pyrotekniker fyrverkare
pyrrusseger alltför dyrköpt framgång (Kung
Pyrrhos: [270-talet f. Kr.] "En sådan seger till,
så är det ute med mig!")
pyrsch T smygjakt
pytagoré, pl. pytagoreer anhängare av den
grekiske tänkaren Pythagoras (5(X)-talet f. Kr.)
pytagoreiska satsen: kvadraten på långsidan av
en rätvinklig triangel är = summan av
kvadraterna på kortsidorna
pyton ett slags jätteorm; Python
på bör inte i onödan nyttjas i stället för av. BL a.
opponerar man sig emot att det förekommer så
många bilder på Ulbrichtmuren.
♦påg, pl. -ar Ss pojke
pågången aggressiv
påhängsvagn semitrailer
påhör (da.): i mittpåhör när (medan) jag hörde
på. MM Man har berömt mig mkt . . ., i
Hamlets ~
påyug -et falsk beskyllning
pålskans palissad
påläst (om sjukdom:) framkallad genom
besvärjelse. Bragte bot för ~ lyte (Kalevala)
påskrök rök från eldar tända utomhus vid påsk.
Tills du fyller med ~ och jordrök var dal
(Karlfeldt)
påtala anmärka på; klandra; tadla
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
