- Project Runeberg -  Nya ordhandboken /
333

(1992) [MARC] Author: Björn Collinder - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stentorsröst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ste-sti

stentorsröst: enligt Iliaden hade Stentor

/stän:tår’ / en enastående kraftig stämma
*steiiör, se 1. ör. Som föll på - en (1917 års

kyrkobibel stengrund)
step E, se 2. stepp

1. stepp, se stäpp

2. stepp /ä/ 1. onestep och twostep. 2.
neger(solo)dans (med smattrande sulor)

steppa v., se 2. stepp
sterbhiis, se stärbhus

1. stereo /stc/ /, pl. -r anordning som
åstadkommer djupverkan vid ljudåtergivning

2. stereo- G med rymdverkan (djupverkan); i tre
dimensioner

stereometri-n 1. rymdgeometri. 2. mätning av

specifik vikt
stereoskop /stereåskå.p/ -et tittapparat där en
högerbild och en snarlik vänsterbild vid
tittandet smälter samman till en bild som ter sig
tredimensionell; tittlåda med djupverkan
stereoskopisk a. perspektivisk; med
djupverkan

1. stereotyp s. (typ.) tryckform med orörliga
bokstäver osv

2. stereotyp a. stelgjuten; enahanda
stereotypera trycka med stereotyper
stereotypi -n (konsten) att stereotypera
stereotypisk a. 1. stereotyperad. 2. (sällan:)

stereotyp

steril a. 1. ofruktsam; gall. 2. smittofri;
bakteriefri. 3. ofruktbar
sterilisera 1. göra ofruktsam. 2. smittrena;
bakterierena; virusrena
sterilitet 1. ofruktsamhet. 2. smittrenhet. 3.

ofruktbarhet
sterlett (zool.) "småstör", Acipenser ruthenus (i

Svarta havet och Kaspiska havet osv)
sterling E i klingande mynt (guld)
♦sters -et (fsv stekarahus, da. stirrids), se stejs
stetoskop /-å:p/ (med.) läkarhörlur; bröstlur
stetoskopera undersöka med stetoskop
steward E 1. (på fartyg:) hovmästare;
proviant-förvahare; uppassare (av skilda grader). 2.
(på flygplan:) flygvärd
^stickbloss lyssticka; pärtbloss
♦stickelbär krusbär
stickert’, pl. -ar (mil.) dolk
stickna v. bli förargad; ta humör

1. stickord gliring; sarkasm

2. stickord = infallsord. Vore mitt ~ "slåss",
skulle jag känt det utan sufflör (Othello)

3. »stickord (T Stichwort) uppslagsord

sticksalt a. (finl.) stickande salt; ettersalt
stig, pl. -ar 12 tunnor (träkol)
stigma -t G 1. sårmärke; ärr; brännmärke
(träl-märke). 2. Kristi fem sår (jfr stigmatisering).
3. (zool.) andningshål. 4. (bot.) pistillmärke
stigman, pl. stigmän stråtrövare
stigmatisering innebär att grubbel över Jesu

Udande framkallade sår 1. ärr
stigvatten fasen "flod" i ebb och flod
stikisk (metr.) ostrofisk

stikta v. (föråldrat lågT lånord) stifta; instifta;
förordna; anställa; ägna. Vad är klang och
doft för den som ^t sin pilgrimsvandring åt
den höga Gral? (Karlfeldt)
stil, pl. -ar 1. gjuten bokstav osv; typ. 2.
bokstavssort (form, storlek). 3. särspråkbruk,
kännetecknande för en enskild språknyttjare,
en grupp av författare, en ämneskrets osv. 4.
slag av formgivning i danande konst. 5.
sammanhang, hållning i formgivning,
framställning 1. uppträdande. Det är ingen pH,
ingen skola, . . . ingen ~ i Juans måleri
(Fröding). 6. tideräkning: gamla stilen (den
julianska) och nya stilen[åQn gregorianska)
stUett smal dolk

stilisera avfatta; utforma. 2. mönstersmycka. 3.

renodla
stilist stilkonstnär
stilistik /i:k/ stülära; stüforskning
stilistiker /is:/ stilforskare
stilleben /still-le:ben/ -et målning som framställer

ting (t. ex. matvaror)
still going strong D: alltfort i farten
stilmix -E, se mix
stütje^ H]l s. vindstilla

1. stimulans /i:/, pl. stimulantia L (1. stimiilantier

/tsi/) retmedel; eggelsemedel; uppiggande
medel

2. stimulans /-ang:s/1. uppiggning; eggelse. 2. =
1. stimulans

stimulantia /tsi/ = 1. stimulans
stimulation uppiggning; uppeggning; retning
stimulera pigga upp; egga; uppliva; sätta liv i
(ngn)

stimulerande a. uppiggande; livande;
sporrande

stimulering, se stimulation
stimulus, pl. stimuli L 1. retning. 2. eggelse
sting -et udd; effektivitet
stinn a. (särsk. om kroppsdel, t. ex. buk, juver:)
hårt spänd av ett inre tryck. Stint (adv.) tätt;
stritt; ihärdigt. Väder– väderspänd

333

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:31:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyaord/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free