Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru skall man förklara denna vacklan i kvantitet hos ett
och samma ord? Denna fråga afhandlas utförligt af Franz
Skutsch i hans nyligen utkomna arbete »Forschungen zur
La-teinischen Grammatik und Metrik, I Plautinisches und
Romani-sches». Det är den af Skutsch här framstälda, som mig synes,
i det hela tillfredsställande lösningen af problemet, hvilken jag
i det följande vill taga i närmare skärskådande l. Jag börjar
med nempe, inde, unde, som alla innehålla förbindelsen nasal +
explosiva, öfvergår sedan till quippe och slutar med pronomina
Me och iste, der förhållandena äro mer invecklade.
Mätningen af nempe, inde och unde på sådana ställen, der
dessa ord synas vara använda som pyrrichier, förklarade man
förr vanligtvis genom det antagandet, att den framför explosivan
stående nasalen bortfallit,1 förklingat, eller så försvagats, att den
ej längre tillsammans med explosivan kunde bilda positionslängd2.
Man åberopade sig dervid dels på inskriftliga former som
Po-poni — Pomponi, Decebris = Decembris o. s. v., dels på den
några gånger i plautinska handskrifter uppdykande formen nepe i
st. f. nempe 3. Det är tydligt, att denna förklaring ej kan vara
rigtig. Man frågar sig för det första: Om den pyrrichiska
mätningen af nempe, inde, unde beror på nasalens försvinnande eller
förklingande, hur är det då möjligt, att nempe, inde, unde på så
många ställen kunnat användas med lång första stafvelse? Och
vidare: hur kommer det sig, att man aldrig i några andra ord
än de ifrågavarande kan finna något spår af nasalens
förklingande framför följande explosiva? Uti alla andra ord bildar ju
nasal med följande konsonant positionslängd hos Plautus. Hvad
det handskriftliga nepe beträffar, hvilket Ritschl betecknar
såsom ett »memorabile indicium pyrrhichiacae mensurae» 4, så be-
1 Skiitschs förklaring är för öfrigt ej ny. Samma åsigt hade förut, ehuru
utan fullständigare bevisning, uttalats af Wase Senarius, de gamla
Plautusedito-rerna Bothe och Weise, Bergk Op. phil. I, g, Quichérat Mélanges de Philologie
219, 169 f. (jfr Skutsch Forschungen I, 164 f.). — Se äfven Spengel till
Truculen-tus II, 4, 11.
2 Jfr särskildt Corssen Ausspr.2 II, 666 f. och annorstädes.
3 Jfr t. ex. Trin. 328, der de Palatinska handskrifterna BCD hafva nepe,
men Ambrosianus nempe; ibid. 966, der B har nepe, men CD nempe.
4 Jfr anm. till Trin. 328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
