Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
tillbaka under alla mina sysselsättningar.
Också denna afton stridde jag mot dessa tankans
hägringar, jag öppnade fönstret och såg ut i
den stjernklara natten. O, det låg något så
tungt på hjertat. En stund stirrade jag ner
på den folktomma gatan; jag fattades då af en
förfärlig lust att störta mig ner genom det
stora luftrummet. Jag njöt i tankan så lifligt af
det rysliga häri; det var som om luften
sjelfmant lyftade mig från golfvet. Jag sprang
från fönstret och kastade mig på en stol
framför fortepianot, samt grep ovillkorligen några
ackorder; då brusade tonerna underbart från
strängarna in i min själ och tyckte jag att de
rörde vid hvarje nerv i mig. Det var mina
känslor, hvilka i ett ton-baf brusade för mina
öron; det smärtfulla vemodet blandade sig med
vanvettets skärande jubel. Jag ville slita mig
lös, men kunde ej; då öppnades dörren af sig
sjelft och underbara, brokiga väsenden störtade in
och förvredo sina skarpa ansigten,än
smältande de allesammans ihop till en enda jättelik
kropp, och än skilde de sig åt och
förvandlades till otaliga, små dverglika pysslingar;
hvarje gång de rörde vid mig var det som om 1is
och eld skiftevis for igenom mig. ÖOupphörligt
störtade de in genom dörren och tycktes
liksom tränga in i och genom hvarandra; och till
slut såg jag i den förfärliga klungan mitt eget
jag. Mitt blod isades, jag störtade nära
sanslös tillbaka på stolen och pressade mina ögon
tillsammans, men tonerna brusade fort med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
