Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Faster Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
barndomstid, af Syster Marias uppfostringsmetod med
handkraft.
»Men hoppa nu ned igen mitt barn, och säg till åt Karin
att hon skyndar sig med middagen; jag är alldeles
förfärligt hungrig. Jag kommer strax efter in. Hvar är
Tom nu då?»
»Han har läst in sig på sitt rum, och säger att han
inte kommer ned, förrän Faster Maria har rest sin väg
igen. — Och vet du Pappa, det är allt bäst att jag får själf
tala om för dig alla stygga saker, som vi ha gjort, sedan
Mamma for, för Faster Maria har lurat ut hvartenda smul —
och om hon får se, att Pappa inte vet någonting om’et, så
kommer hon bara och påstår, att Pappa inte alls ser efter
oss» — lydde nu Bess moderliga råd.
»Nej hör du, skynda dig nu bara du, och spring och
säg till åt flickorna, att de skynda på med middagen,
och att de skola sätta fram på bordet allting, som de
veta att Mamma vill ha det, när hon är hemma. Jag
kommer strax efter in själf. Men kom ihåg det Bess, du
får allt lof att tala med litet mera aktning om Faster Maria.»
Bess lydde genast och sprang in, hvadan Herr
Bradley lämnades ensam med hästen, gamle Dick, som
sålunda blef det enda vittnet till den förändring,
husbondens min nu undergick, medan han själf tog af sadeln
och släppte hästen ut på bete. Det första Bess gjorde, i
glädjen öfver att så till vida hafva lyckats häfda Toms
fri- och rättigheter, var att springa upp till hans dörr,
och genom nyckelhålet meddela honom denna glada nyhet.
«Ja, det kan göra detsamma», sade Tom, »för jag
kommer inte ned i alla fall.»
»Åhjo, gör det, snälle Tom; det blir så odrägligt
om du inte kommer med. Du må tro, jag skulle nog
inte svika dig, jag, om du behöfde mig.»
»Ja, men då tar hon bara och skurar mig med»,
invände fideikommissarien till Bradley, helt missmodig
»Nå, så låt då bli att komma ned, förrän maten är
framme, för clå hinner hon inte med det» — fann sig
den aldrig rådlösa flickan.
»Hvad få vi till middagen då, Bess?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
