Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Allmän oreda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
kaka var usel och mitt bröd surt, när det i stället är
alldeles säkert att det bara är hon själf, som fick degen
att surna, med samma hon steg inom dörren!»
Det föreföll nu Herr Bradley, som om, den roll,
han fick spela i denna konversation, var skäligen
underordnad; och han stod nu faktiskt där och hörde på
huru hans syster oqvädades, i stället för att afskeda den
som tog sig en sådan frihet; och han beslöt därföre att
göra slag i saken, och det med ens.
»Du behöfver ej säga något mera», sade han. »Du
har varit ohöflig och får därföre flytta.»
»Flytta?! — jaså!» skrek Karin, i det hon ställde
sig midt framför honom med både ögon och mun på vid
gafvel. »Flytta! Jaså, är det på det viset? — Ja då skall
jag min själ, gå — och det strax ändå. Var då bara
så god och betala ut till mig hela min månadslön, så
skall jag gå, och det redan i qväll.»
»Nåja, men så brådtom är det väl icke heller»,
återtog Herr Bradley — men afbröts nu af Maggi.
»Ja då skall jag också be att få flytta, Herr Bradley.
Karin och jag äro goda vänner, och om hon går, så går
jag med. Fru Dugan ville ha oss båda för en månad
sedan, och har bjudit oss mycket större lön, men vi vill
inte flytta ifrån Fru Bradley, som är en sådan söt och rar
fru, det är då säkert ändå, men nu, eftersom hon är borta,
och ingen kan stå ut med att vara här, tillsammans
med Fru Hampton, så får jag önska er allt godt, Herr
Bradley och barnen också — och då kunna vi så gärna ge
oss af med ens. När Frun kommer hem, får hon göra
upp med vår lön, och så var så god och säg henne, att
det icke är vårt fel, att vi lämna er på det här sättet.
Ni kan gärna låta Fru Hampton laga maten åt er, efter
hon är så ferm i köket.»
Och med ett litet flin slutade Maggi sitt tal, och Herr
Bradley gick sin väg, med händerna i fickorna och
axlarna uppdragna nästan ända till öronen.
»Nå, Maria — nu hoppas jag då, att du är belåten»,
sade han. »Jag har sagt upp Karin åt dig, och nu flyttar
Maggi med — och de gå båda två sin väg redan i afton.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
