- Project Runeberg -  Nya småttingar : ännu odygdigare än Helens /
77

(1896) [MARC] Author: John Habberton Translator: Mina Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Mamma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

villiga bistånd, hade en riklig aftonmåltid blifvit serverad
och med god smak njuten af Faster Maria, som alldeles
glömde bort att fråga, huru detta underverk kunnat
åstadkommas. Barnen hade allesammans uppfört sig ovanligt
väl, och riktigt städadt tagit godnatt och gått till sängs.
Farbror Daniel hade fördjupat sig i en bok och Herr
Bradley hade gjort allt för att underhålla sin barska Fru
Syster, så att aftonen verkligen förflutit mycket lugnare
än man vågat hoppas — och Faster Maria sade nu godnatt,
tog sitt ljus och gick upp på sitt rum, hvadan hon nu
då var lyckligt och väl »öfverstånden», som hennes broder
hoppades, till nästa morgon.

Men ack! huru kortsynte äro ej de dödlige!

Höga skrik från öfra våningen uppskrämde Farbror
Daniel och Herr Bradley ur deras lugna ro; och då de
rusade uppför trappan, fingo de se Fru Hampton, klädd i
nattdräkt, som stod där för öppen dörr och höll ljuset
högt upp öfver sin säng; hon hade vikit upp täcke och
lakan, tydligen i afsikt att lägga sig, men hejdade sig
just i det afgörande ögonblicket — midt i sängen lågo
tre ofantliga svarta skalbaggar!

»Huru ha de där väl kunnat komma dit?» frågade
Herr Bradley, i det att han hastigt tog bort dem, under
det Faster Maria stod och darrade från hufvud till
fot, och med skallrande tänder mumlade: »Ett till den
graden ohyggligt illa hållet hus har jag då aldrig sett!
Ett sakta tassande af små nakna fötter utanför dörren
ingaf Herr Bradley den misstanken, att Bob och Archi
antagligen visste, huru insekterna kommit dit, och han
gick ögonblickligen in till dessa unga herrar. Men då
lågo de skenbart försänkta i den djupaste sömn och
vaknade ej ens, då deras far med hög röst ropade på dem
tre särskilda gånger. Detta var så mycket märkvärdigare,
som Faster Marias skrik hade väckt upp både Bessi och Tom,
hvilka tittade ut, hvar från sitt lilla rum, och ifrigt frågade,
hvad det var som stod på; och då tycktes det också vara
allt skäl att förmoda, att smågossarne också borde hafva
vaknat. Men de måtte ha varit mycket trötta, och de sofvo så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:31:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyasmatt/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free