Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Flickskolevänskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
uppbyggde Bessi med allt möjligt, som åtskilliga unga
herrar af hennes bekanta, — riktigt »stiliga pojkar», som
hon kallade dem — hade sagt och gjort; och en hel lång
timma höll hon därefter på och berättade ändlösa historier om
dessa hemlighetsfulla kurtisörer, i hvilka orden »så sa’
han» och »så sa’ jag» voro clet oftast förekommande, men
som hade föga eller intet intresse för Bessi. Stackars
Bessi kände sig alldeles förbryllad och bortkommen. Clara
förrådde en ytterlig brist på barnasinne; i världslighet
och flärd liknade hon en fullfjädrad modeclocka, men hvad
kunskaper och personlig innebörd angår, stod hon långt efter
af clen minsta skolflicka. Sedan »valentinerna» blifvit väl
undanlåsta, »så att Pappis inte skulle få ögonen på dem»,
började hon »sätta upp håret», som hon sade, »på nyaste modet».
Under denna operation afslöjades åtskilliga sidor af hennes
hvardagslif och vanor, ty nu drog hon ut den ena lådan efter
den andra, och öppnade alla sina askar, hvarvid en sådan
gräslig oordning och slampighet kom i dagen, att själfva vår
tämligen slarfviga Bessi häpnade. Slutligen, efter många
fruktlösa försök att »sätta upp» håret själf, öppnade Clara
dörren till sitt sofrum och ropade högljudt: »Havette!»
Ett litet stilla och beskedligt fruntimmer kom genast
ut vid denna kallelse, och fick befallning att kläda
Fröken Clara till middagen. Hon ställde clå en stol framför
spegeln, ocli på clen satte sig Clara. Kammarjungfrun
flätade därefter, fort och väl, hennes hår och klädde henne
med mycken omsorg, dock ej utan en mängd öfvermodiga
befallningar från den unga herrskarinnans sida och en
hel clel bannor, blandade med skämt af simplaste sort.
»Havette går och tänker på att låta enlevera sig af
hårfrisören, clet är därföre hon är sådär tankspridd, ser du.»
»Havette, anclas clå inte så hårdt på halsen på mig,
hör du! Östanvinden är ett intet emot dina pustar.»
»Om du inte gör mig riktigt vacker i dag, Havette,
så drar jag af på lönen för dig. Det kommer någon
hit i qväll.»
Dessa fina anmärkningar äro blott små profbitar på
Fröken Claras konversation med sin kammarjungfru, hvilken
ej svarade ett enda ord, utan oafbrutet fortsatte med sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
