Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Flickskolevänskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
ute för något dylikt, drog sig med vedervilja allt mer och
mer tillbaka för sig själf.
Clara blef allt mera uppspelt och slamsig, och Bessi
nästan bad till Gud, att hennes vagn snart måtte komma.
Föga eller ingen uppmärksamhet egnades henne, sedan de
första helsningarne voro öfver, tills hennes bleka ansigte och
sammanpressade läppar slutligen tilldrogo sig Claras
uppmärksamhet. Hon började ögonblickligen, till sina gästers
uppbyggelse, att göra narr af Bessi och förlöjliga henne,
kallade henne för drottning Bess, och presenterade henne
som en medlem af den kungliga familjen Wilberforce; och
slutligen började alla tre att slå sig ihop om att öfva sin
kvickhet mot den lilla flickan, hvarvid de unga herrarne
låtsades betyga henne en gäckande hyllning och Clara
förklarade, att hon var rent af svartsjuk, på grund af
det intryck, Bessi hade gjort på hennes beundrare, och att
hon hädanefter skulle komma att anse &enne som en
riktigt farlig rival.
Detta slags gyckel, som börjats på odygd, gick snart
något för långt, så att Bessi, som var alldeles betagen af
skräck och vedervilja på samma gång, satt där alldeles
stum och orörlig, och i tysthet uthärdade, hvad som för
hennes känsliga sinne var en verklig tortyr; men allt
eftersom hon blef mera isande i sitt sätt, funno de andra
alltmera ett rått nöje i att plåga henne.
Till slut gjorde en af de unge männen henne en
formlig kärleksförklaring, ocli försökte att fatta hennes
hand, under det han utgöt sig i strömmar af öfverdrifvet
smicker.
»Rör mig icke!» ropade Bessi, i det hon sprang upp
från sin stol, med blicken full af ångest, som ett jagadt
rådjur. Detta helsades af de andra med stormande
skrattsalvor. »Nej se på prinsessan!» ropade de. »Se på
»Drottning Bess» bara!»
»Clara!» sade Bessi med en röst, som darrade af
sinnesrörelse; »jag visste ej, då jag kom till ditt hem,
att jag skulle bli utsatt för ett sådant gäckeri. Jag visste
ej, då jag sade, att jag ville vara din vän, hvad du
menade med det. Låt mig nu få fara hem, och låt oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
