Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Faster Maria kom till staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
kunna öfvertyga den gamla frun om att detta verkligen
var sannt. Fru Hampton hade »aldrig hört talas om, att
Fru Duncan hade dött», och detta sade hon med en
ton, som tydligen visade, huru föga tilltro hon satte till
hela uppgiften. Tant Lucia ville mer än gärna hafva gjort
sin gäst till viljes, men som det var en uppenbar omöjlighet
att komma till Fru Duncans, så åkte hon i stället själf
med till Fru Tanners välkända privathotell.
Fru Hampton opponerade sig och ansåg detta som ett
själfrådigt tilltag, hvarför hon också gjorde Tant Lucia
personligen ansvarig för att förstugan var så mörk,
trapporna så branta och det sofrum, två trappor upp inåt gården,
som för tillfället föll på hennes lott, så förfärligt otrefligt.
»Jag är mycket ledsen», sade Fru "Wilberforce. »Jag
såge verkligen helst, att ni stannade hos mig, men då
ni nu ej vill det, så är detta verkligen det bästa jag kan
göra för er så här i hast och så sent på qvällen.»
*Det bästa, ja det är dåligt nog det», sade Faster
Maria buttert. »Jag har nu inte varit i clen här staden
på fem år — och den har minsann ej blifvit en smula
bättre, sedan den tiden.»
Tant Lucia vidtog alla de anordningar, hon kunde,
för den gamla damens beqvämlighet, och lofvade att nästa
morgon komma tillbaka och helsa på henne. Men då
morgonen kom, fann hon sig ur stånd att stiga upp ur sängen,
emedan hon på aftonen ådragit sig en allvarsam förkylning,
medan hon åkte omkring med Faster Maria.
»Bessi, mitt barn, vill du vara snäll och gå dit bort,
och höra efter, huru det står till med Faster Maria», sade
hon till den lilla flickan, som stod vid hennes säng, och
med grämelse hörde huru hon med svag stämma
fram-hviskade denna begäran.
Huru mycket hellre hade hon ej velat stanna hemma
och få pyssla om sin kära Tant Lucia, men Grace var ju
där hos modern, och hon var naturligtvis den närmaste
till det.
»Åh, Tant!» började hon — men hejdade sig med
detsamma, i det hon kom ihåg både sitt eget beslut att
försöka göra sitt bästa, och tantens lilla predikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
