Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I Spårvagnar och ångslupar, med hyrkuskar, åkare, hissar och stadsbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Färden går framåt Björngårdsgatan, hvarifrån man viker in på Maria
Högbergsgata, sedan in på Götgatan söder ut och slutligen på
Folkungagatan (f. d. Pilgatan). Götgatan är liflig, synnerligen med
landtmannafordon från Södertörn, men när man kommer in på Folkungagatan,
finner man just icke mycken rörelse. Det är en lång, delvis
godt bebygd gata, men föga folkrik. En och annan vandrare synes
här och där. På denna sträcka har spårvagnen för närvarande föga
inkomst, och hela hästspårvagnsafdelningen på Södermalm torde icke
lemna stor förtjänst, hvaremot ångvagnsafdelningen är af ganska stor
betydelse. Men spårvägen, som så väsentligt förkortar afstånden, skall
sannolikt medföra ökad efterfrågan på bostäder i denna trakt, och då
byggnadsverksamheten åter vaknar, få de nu nya husen här otvifvelaktigt
många kamrater. Trakten är sund och ingalunda obehaglig,
belägen på den södra höjdplatån.
Emellertid skjutsar hästspårvagnen oss nu till hörnet af Folkungagatan
och Erstagatan (f. d. Tjärhofstvärgränd), hvilken sträcker sig
mellan Ersta backe och Hvita bärgen. Högt öfver oss se vi baksidan af det
för sin föga lyckade takarkitektur beryktade Diakonisskapellet, hvilket de
flesta stockholmare aldrig sett från annan sida än den utåt saltsjön vända.
Här sluttar Folkungagatan utför till Stora hvarfvet. Vi äro i en
mycket aflägsen del af Stockholm, i den sydöstra utkanten ej långt
från f. d. Danvikstull, och gå vi några steg uppför Erstagatan söder
ut, komma vi till Åsögatan och Bondegatan, där man ännu finner en
och annan gammal »malmgård», våra förfäders sommarnöjen, samt
bland andra den där målaren Carl Larsson för ett par år sedan slog
sig ned, med vidsträckt utsigt öfver Saltsjön. Denna aflägsna trakt
är dock nu genom spårvägslinier förenad med de yttersta delarne
af Ladugårdslandet, och när som hälst mellan kl. 8 f. m. och 11 e.
m. kan man göra den resan. Medeltalet af farande är 5 eller 6,000
hvarje dag.
Stockholms södra spårvägsbolag, hvars verkställande direktör byggmästaren
J. M. Redtz är, eger 8 ångvagnar, af hvilka en är förfärdigad hos Borsig i
Berlin och de öfriga på det svenska Atlas’ verkstäder, samt 10 hästvagnar, af
hvilka 6 äro i daglig rörelse. Vill man begifva sig till hörnet af Bränkyrkagatan
och den nya Ringvägen (f. d. Yttersta Tvärgränd) långt upp på Södermalms
västra del, kan man där taga i betraktande bolagets vagnshus och stallar
och på bolagskontoret erhålla upplysningar om hela trafiken. För hästvagnarne
finnas några och fyrtio dragare. Konduktörer och kuskar äro 20, maskinisterne
12 och 3 förmän, hvilka skola godkännas af öfverståthållare-ämbetet. Dess utom
finnas 10 unga förspanskuskar, 4 spårrensare, 3 smeder, 6 ångvagnsputsare och
2 kvinnor till hästvagnarnes rengörande. I bolagets tjenst är ock en trafikchef,
en stallmästare samt 4 stalldrängar. Kontorspersonalen utgöres af en kamrerare,
en kontrollör samt ett fruntimmer som räknar växlingspengarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
