Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hafvets färger.
fet klara, rena lnifsvatluet är icke
färglöst. Det afspeglar icke blott
hiiu-uieleu och molnen, ulan eger eu
egendomlig hlåaktig färgbrytning, hvilkeu hlir
synlig, när ljuset faller genom ett tillräckligt
tjockt vattenlager. Detta kan man redan
varseblifva genom ett försök i smått. Ett
två tum vidi och två alnar långt glasrör
öf-venlrages ända till en liulf tum från den
nedra slutna ändan med en svart fernissa,
så att ljuset blott kau intränga på detta
ställe. Lägger man un några hvita
purslins-hitar i detta med rent hafsvatten fyllda lör
oeli ställer det lodrätt på en hvit tallrik,
så framträder vätskans blåaktiga lärg
ganska tydligt, om man ser genom den öfra
ändan.
Ett dylikt försök i stort har naturen
föranstaltat i den ucapolitanska viken. I’ä ön
Capri lins nemligen eu grotta, som enkom
tyckes vara skapad att, uppenbara hafvets
hlä färg i hela dess prakt. Då ingången
till densamma är sä låg, att en håt af
vanlig storlek ej kun löpa in. blef den först år
I<8*2(1 under simning tillfälligtvis upptäckt
af tvä preussiske artister Kopisch och Frisi.
Landningsplatsen är ett geut emot ingången
liggamle. tätt öfver vattenytan befintligt
klipputsprång, der några personer kunna få
jtlats. Sjelfva grottan, livilkcn blifvit
världsberömd under namnet aziayro/hoi, utvidgar
sig till ansenlig storlek: 1*25 fot i längd oeli
145 fot i bredd. I närheten af den trånga
och låga ingången, som äfveu betydligt
utvidgar sig under hafvets yta. är vattnet,
hvilket liksom öfvcrallt i den neapolitanska
viken utmärker sig genom sin knstallreua
klarhet, (17 fot djupt, i midten af grottan (5*2
och vid landningsplatsen 5S fot. Allt
infallande ljus måste, alltså inlräuga sned t genom
ett betydligt vattenlager, innan det kan
fördela sig i grottan, och erhåller på detta
sätt. en sä djupblå färg, att hålans mörka
väggar och ilen i vattnet doppade handen
glänsa i den hemligaste ultramarin.
Alla djupa och klara liaf visa en mer eller
mindre mörkblå färg, icke blott inom den
varma och tempererade zonen, utan äfveu
på andra sidan om polcirkelo. Naturforskare
skildra det. grönländska liafvets vackra blå
färg. och vid de stora isfält, som undor 77"
s. in*, mötte polarfaranden James Ross. hade
det, kristallklara hafvet en lika djupblå färg
som Medclhafvct.
Oceanens sköna blå färg förlorar sig vid
aftugumlc djup i närheten af kusterna, dels
emedan vattnet ej är så fullkomligt rent.
dels emedan mera hvitt och gult ljus
återkastas af bottnen. Den föga djupa
Nordsjöns vatten har derför ett grönaktigt
utseende.
Uti Loangoviken är hafvet alltid färgadt
hlodröalt och man har upptäckt, att detta
härrör från den dunkclröda bottnen, hvars
återspeglade ljus vid ringa djup
undantränger vattnets naturliga färg.
I närheten af Callao har Stilla oceanen
en olivgrön färg. Vattnet är Idaudadl med
ett grönaktigt ämne, som man äfveu finner
på hafsbottncii vid större djup. Vid
Guiuea-kusti*n tyckas skeppeu stundom segla genom
mjölk, hvilket förorsakas af en oerhörd
mängd små hvita djur, hvilka simma pä
ytuu och undan trä tiga vattnets naturliga
färg.
Röda hafvets egendomliga färg, hvars
orsak upptäcktes af eu tysk professor år 18*25,
härrör af en mycket liten (mikroskopisk)
sjöväxt, som under vissa tider simmar på
hafvets yta.
Der hafvet är fullkomligt klart och
ge-oomsldnligt, tillåter det ögat att på
betydligt djup igenkänna föremål. Vid Mindora
i Indiska oceanen kau man på 25 famnars
djup se de fläckiga korallerna.
Ilatsvattnets klarhet, vid Antillerna
förvånade redan Colnmluts. Den båt, Ii vari man
far, sväfvar öfver en kristallklar vätska och
tyckes hänga i luften, så att en ovan lätt
gripes af svimlel. På bottnens rena sand
ser man under sig tusentals maskar,
sjöborrar, sjöstjärnor, sniiekor och många olika
fiskar med så sköna färger, att man knappt
skulle kunna tänka sig sådana pä Europas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
