Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$fq 10, Lördagen
— 7 — ~ ~
Fåglarnes språk.
l|fu i den glada våren, niir sången qvittrur
i alla toppar, vill Slänclan berätta något 0111
fåglarnas språk. Se, det kan man kalla
lnr-dom! Härtills känner man ingen annan, än
prinsessan Törnrosa, som förmått uttyda detta
obegripliga språk. Sländan måtte vara
ofantligt vis, ingen lärd torndyfvel kan täfla med
henne, så vis är hon.
Nej, Sländan vill icke synas visare, än hon
är. Hon bekänner uppriktigt, att lion
hem-tat det mesta af hvad hon vet mn fåglarnas
språk ur en nyligen utkommen svensk bok
af C. A. Hollberg.
Menmskan ensam talar. Hon cnsain kan,
med tillhjelp af sina lungor, strupe, tunga
ocli läppar frambringa artikulerade, likasom i
leder sammanfogade ljud, af hvilka hon
sammansätter ord. Med dessa ord uttrycner hon
känslor och tankar. Detta gör lion i många
olika former, och hvarje sådan, af många
ord hopsatt talform kallas ett språk.
I denna mening hafva djuren icke ett
språk, emedan do ej kunna artikulera ljuden
en 16 Maj |£e- - 1885,
—■r $■
till ord och tala. Men i den mening, att
äfven djuren kunna med olika läten uttrycka
olika känslor och tillkännngifva något, som
liknar tankar, halva också djuren sitt språk,
hvarje art eller slägte efter siu natur. Det
är icke så lätt att säga livar tanken börjar.
Djuren kunna med sina läten begära något,
mena något: de kunna ganska begripligt
hota, varna, locka, smeka. I allt sådant
ligger en afsigt och dermed ett frö till tanke.
Hvem känner icke en klok hund eller en
skickligt.jdresseradjiäst? Mången menniska
är mera tanklös, än de. Och hvarje djurart
förstår sina likar. Deras språk är
»fullkomligare än vårt, men ett språk är det.
Vår gode Gud Iemnar ingen skapad varelse
hjelplös och glädjelös Fåglarna iiro de
rörligaste afjallajdjur, jförflytta sig hastigt på stora
afstånd och behöfva meddela sig med
hvarandra, när de äro långt, åtskilda: der till ha
de fått lockljud ocli samniankållniugsljud.
De äro till största delen svaga varelser,
utsatta för många fiender: derför ha d.e fått
skyddsljud att påkalla hjelp och varna
hvarandra. De råka i strid: de behöfva uttrycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
