Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lördagen
–- -T-
Skogsfåglarnas språk.
ifj n:o 10 har Sländan berättat huru
fåglnr-uas språk har sin mening, fastän det är
ofullkomligare än menniskans språk. Nu vill
Sländan, efter Hollbergs bok, berätta hvad
skogsfåglarna säga.
Känner du hackspetten, som knackar med
sin långa, spetsiga inibb i trädens bark för
att spela fram gömda insekter? Ja, hvera har
ej hört honom spika nubbar i skogen? Han
har sällan mer än ett ljud i sitt språk, olika
för olika arter. Svarta hackspetten ropar
tri tri tri, som ville han visa sin
skicklighet i räknekonsten, men längre kommer han
icke. G rön spett en kan säga tu tu; hankan
ej räkna till tre heller, men han kan också
säga kja’ kja. Stora hackspetten säger /// tu,
liksom ville han bevisa sin mening, och lilla
hackspetten säger ti ti ti, han skryter med
att kunna räkna till tio. Dessutom hör man
stora hackspetten ropa yutt yfitt i/ält, niir
han förundrar sig öfver något, och lian
förundrar sig öfver mycket här i verlden, ty
detta jiitt (/ätt hör man ofta i skogen.
Stundom hör man der ett låugt utdraget
lV’J byy, likasom af ett ostnordt, gnisslande
kärrhjul. Detta är icke just någon vacker
melodi, som Göklytun består sig. Men hon
kan också säga titt titt, nar lion ser någon
katt eller uggla. Meningen skall väl vara:
titta icke hit! ocli hennes ungar ropa si si!
likasom barn bruka göra, när de se något
märkvärdigt.
Göken, den goda vännen, känna vi nog.
Alla hålla af honom för att han med sitt
kukku i eller yttdc-yim) bebådar våren ända
till midsommar, ocli i norra Finland galar
han långt in i Juli. Sedan är han mycket
tystlåten. Hans hona kan säga plit t /ilitt,
ocli härmar man göken, så händer, att han
flyger ditåt och svarar ach ach — ack, du
din skälm! Under Björkuddens brygga liade
gökhonan en vår lagt sitt ägg i en
sädesflr-las bo. Sädesärlan kläckte ut gökuugen och
matade honom som eget barn, men barnet
j vexte snart mycket större än fostermodren,
hade rasande god aptit och skrek beständigt
efter mera mat ined ett skarpt ljud: iss iss.
Sädesärlan förstod detta mycket välj der den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
