- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Första Årgången 1885 /
92

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A—

92

ingen, men så mycket, vet man. att icke
tiinkte hon åtminstone på Matti.

Den munsjören tänkte tleremot för sig
sjelf. lian företog sig en promenad i skogen
och snart, kunde han. lika litet som Kajsa,
göra reda för hvart tankarna sprungit i viig
med honom. —

(Forts.)

Midsommarskola.

(Med bild.)

Det var en solig söndagsförmiddag. Det
lilla Ahomäki torpet, låg putsadt och fcjadt j
vid stranden af en klar sjö, oeli björkarna
gjorde sin midsommartoilett.e vid dess
speglande stränder. Iclce långt derifrån lågo de
förfallna lemningarna af ett fordom statligt,
fäste, ett par väggar, ett porthvalf och
nedstörtade murar me l hundrade breschcr uti.

Far och mor från Ahoinäki hade rest till
kyrkan en mil derifrån ocli anförtrott
omsorgen om små barnen åt stora syster Lisu
Lisu var nio år ocli liade redan hunnit vagga
tre af småsyskonen i den klumpiga, oviga
gamla vaggan. Hon hade burit de två
yngsta tills hennes rygg hlifvit sned och sjuk
- nog var lion van att vara vicemamma.

När kärran rullat bort med far och mor
och Fredrik storskrikande ville springa efter,
tog hon honom i ena handen oeli Maju i
den andra, samt ropade till Filip: kom, så
gå vi till ruinerna ocli leka skola.

Barnen voro strax med om saken ocli det
liar af till deras käraste lekplats, den gamla
ruinen. Der, inom de rasade raurame, var
det skuggigt och svalt, der blommade
rönnen som bäst, och i murarncs hål fuunos
visst tjugu svalbon, dem barnen tagit under
sitt särskilda beskydd. Fredrik traskade med
på sina bara ben, utan aning om livad
honom förestod. Han drog sin kärra med
småsten i ocli var tillsvidare medgörlig nog.

— Nu är jag skolfröken, — sade Lisu,
när de tagit plats på några murkna stockar
på deu forna slottsgården. - Fredrik är på

första klassen, der kan inan ännu möjligen
sitta i bara skjortan. Maju är på audra ocli
Filip på tredje klassen. Låt se, livem som
får det bästa betyget. Tredje klassen har
geografi ocli andra klassen får skrifva stora
A Så här ser det ut! Första klassen . . .
vänta, jag knyter ett suörc om benet på den
och tjudrar den här vid stocken, annars
löper den sin väg . . första klassen har
botanik ocli skall undersöka den här
röunqvi-sten och de här smultronblommorna. Nu
börja vi Tredje klass, hvad heter det land
der vi bo?

Tredje klassen, tlinkl: Finland.

Skolfröken: Riitt Visa det på Europas
karta. Alldeles riktigt. Hvilket land ligger
öster oin ocli livflket land vester om
Finland?

Tredje IIassen, med säkerhet: Sverige
ligger öster om och Ryssl . . .

Skolfröken: Bom. Tredje klassen får
väderstrecken till nästa gång. - Nå, andra
klass, låt tnig se dina aan. Några se ut som
trädbockar ocli andra sc ut som kyrktorn.
Meu de få duga ändå Andra klassen får
nu skrifva stora 11, men gör dem icke till
markuadsUringlor — Första klassen skriker.
Jaså är botaniken för svår? Kanske vi taga
natthugg i stället. Upp med bandet, nu lia
vi qvart, men när jag klappar i händerna
skola klasserna skynda till sina platser.

Filip kastade lyra med Europas karta ocli
utförde några förträffliga kullerbyttor i
gräset. Maju plockade smörblommor till
present åt skolfröken, och Fredrik begagnade
tillfället att rymma bort till landsvägen, der
lian kamratlikt sällade sig till några
svart-och hvita grisar, som bökade i diket

När Lisu med moderlig ömhet återfört
rymmaren, och klasserna sutto på sina
platser för att få sig en räknetimme, gick en
liten gosse förbi lekplatsen. Han såg den

trefliga gruppen derinne och fick lust att

vara med. Ålen så kom han ihåg att han

var på väg till sjuka moster Gustafva med
blommor och helsningar från mamma och
att han icke skulle få dröja på vägen. —
Hur rysligt roligt de ha der inne på gården,
— tänkte lian, i det lian tittade in genom
en remna i muren. — Ilvad månne de skrifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:33:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1885/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free