Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra aro så seglifvadc, att de ej kunna
dödas utan att stympas i små bitar. Jag
hoppas, att du aldrig ryckt benen af en
fluga eller en liarkrank, ty nog lida de smärta
deraf, men icke dö de för sådana småsaker.
Insektsamlure ha gjort många grymma
försök utt döda seglifvadc stackare.
Gräshoppor ha hlifvit doppade i kokande vatteu,
utan att dö. Andra ha uthärdat fyrtioåtta
timmar i sprit oeh lefvat nära nio månader
utan föda. Det finns sådana, som lefvat
elfvtt veckor uppstuckna på en nål. En stor
geting lcfde på detta sätt mänga dagar i
ett samlares låda. Slutligen lyckades han
arbeta sig lös från nålen, och då hade han
ännu ett sådant kurage, att han i
förargelsen bet sönder en hop döda insekter, som
voro uppstuckna på nålar i samma låda.
Har du "sett, när en larv eller en
skalbagge låtsar vara död? Det får tuau ofta
se. När man vidrör en knäppare, drager
han in benen och ligger orörlig, huru man
än vänder honom. Men går du ett stycke
bort och håller dig stilla, qvicknar han snart
till lif och inbillar sig, att lian narrat dig.
Några äro så envisa, att de kunna brännas
och stickas med nålar, men låtsa fortfarande
vara döda. Den minsta skakning i luften
varnar dem lör en fara och lär dem
förställa sig. De tro, att blott de ej röra sig,
skall ingen upptäcka dem.
Några insekter afsöndra ett skum oeli bädda
in sig deri, så att man ej kan se dem.
Andra försvara sig genom att utdunsta ett
giftigt eller illaluktande slem, när man rör vid
dem. Ofreda en myrstack, så skall du snart
känna en skarp lukt. Och våra skogsmyror
iiro likväl oskyldiga i jemförelse med de
heta ländernas stora myror, hvilka man ej
för något pris vågar vidröra med blotta
handen, emedan deras giftiga vätska
åstadkommer förlamning ocn häftig smärta. Det finns
hårbevuxna larver, som framsippra ett så
giftigt ämne ur liårspetsarne, när man rör
vid dem, att de hränna som eld. Spanska
flugan, som icke iir en fluga, utan on
skalbagge, samlas till dragmedel, och de, som
plocka henne, få blåsor på händerna.
Att myrorna kunna bitas, det har du tro- |
ligen erfarit, likasom att bin, gelingar och
humlor kunna sticka med siu gadd. Men
livad säger du derom, att den amerikanska !
skjutbaggen äfveu kan skjuta? Han är icke
mer än en half tum lång och har många
stora fiender, insekter och fåglar, men
försvarar sig så tappert, att ingen liitt kommer
åt honom. Paflj man hör en liten svag
knall, och så utskjuter han frän stjcrten eu
blå, illaluktande rök. Fienden studsar, men
angriper ånyo. Paff, ett nytt skott oeli sä
åter ett och åter ett, väl tjugu gånger ä
rad. Detta är obehagligt, och medan
fienden besinnar sig, slinker lilla skjutbaggou
behändigt in i ett kryphål.
De, som icke äro försedda med vapen,
förstå skickligt att gönnna sig. Det finns
ingen vext, der ej eu insekt eller larv kan
äta sig in. Många små larver betäcka sig i
vattnet eller pä vexteruas blad med gyttja
och mull för att göra sig osynliga. Andra
spinna eller bygga åt sig beundransvärda
fodraler, hvilka de bära med sig.
Pupporna äro ofta verkliga konststycken. Från
eu silkesmasks hylsa kan man stundom
af-nysta ända till 000 alnar silke, oeli detta
silke spinner larven på tvä eller tre dagar.
Många insekter lefva af rof eller blod och
äro derför utrustade äfven med anfallsvapen
oeli mycken list. Jag förmodar, att du
känner myggans, hrömsens och flugornas
sugrör. Vattenlöpareil, som du ser i alla
diken oeli dammar, har långa oeli starka
fnuu-ben, med hvilka han griper sitt byte
likasom i en sax. Myrlejonet, som är larven
af en dagslända, urhålkar åt sig med
mycket besvär eu trattformig grop i lös sand,
gönnner sig under trattens spets,
framsträcker blott sina skarpa muntunger och
väntar med tålamod Slulligen kommer en
tii-tig myra. Hon liar brådt, hon ser sig ej
för, hon vill förbi tratten, men sandkornen
rulla undan, hon slinter ned, och lumps ur
hon fångad! Men myran är stark, hon sliter
sig lös, hön vill fiy uppför tratten.
För-gäfves; sandkornen rulla undan, myrlejonet
öfveröser henne med ett regn af sand, hon
balkar, klilver ånyo, halkar ånyo, oeli så
är det slut med henne Myrlejonet gör sig
ett godt mål och reparerar derefter sin illa
medfarna tratt för att lura på nya offer.
Men om nu de tlesta insekter äro
beväpnade till försvar eller anfall, hvarmed
försvarar sig då den fredliga trollsländan, som
ej gör cn mask för när, men sjelf iir ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
