Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
net, bland trädgårdens hlommamle rosor, stod
puppa leende, omgifvcn af alla gossarne. och
höll serenad för sina flickor. 1 li och hej.
nu blef det lif i lägret. Värdinnan måste
koka mera kaffe ocli flickorna tingo klämma
ihop sig i ett rum. De liade tusen saker alt
lierätta för pappa, och pappa hade i tehöft
10 öron för att hunna höra alltihop, om
eiigcksmanuen oeh ileu ntihitiia
wihorgskring-lan, om tleti förlorade hägaren, den dyra
räkningen och tle två englarne. Gossarne
yofo ovanligt artiga och förekommande. Frans
berättade om sin gåta, ltåttan nin siu
jugt-funl och Spiken liit undfalla en antydan att
alla fyra urhetal på en nv bersft åt tiiekorna.
Således slutades (|vällen i frid oeh
guui-iiiau, och nästa förmiddag voro ilickorna
Tjejnma. glatli välkomnade af mammor och
beundrande småsyskon.
S 1 it t.
v HUf.v
Baby.
(Med bild’.
Ilvem liade väl trott, att Baby skulle blifva
dagens hjelte? Ilan. som egentligen ieke
var tåld af någon, som blef retad af
ung-herrurne, snäst af hushållerskan och förföljd
af huspigan lians lurfviga, sinutshvita lilla
person med det skrynkliga hlä humlet kring
halsen, sågs annars sällan inne i herrgårdens
priiktiga rum. Men i dag hars han i triumf
på armen af fröken, huspigan smålog ät
honom oeh hushållerskan gaf honom en tallrik
med köttiga hen.
Orsaken till denna npphöjelse var, att
Baby kommit el t hiskcligt spöken, livaraf
folk påstod att den gamla herrgården var
full, på spären. En regnig höstafton för
några dagar sedan, hade eu kringvandrande
tysk positivspelare, åtföljd af några apor,
kommit till gården. De stackars magra och
trötta djuren gjorde konster ocli dansade
efter positivets toner, karlen fick slantar och
on god qvällsvard i köket- Hau begärde och
fick äfven tillstånd att qvarstunna öfver natten.
— Men hvar skola de stackars kräken
ligga? — lindrade köksan medlidsamt, i det
hon ställde ett fat med mjölk och ined i
koksfarstun framför aporna. — Ieke vilja
drängarne hafva dem i stugan.
— Jaeh nok sehatfe dem plats so in ein
lider. — menade positivspelarbri. , "
Morgonen efter det han liegifvil sig liOlt,
berättade jungfrurna, darratnlfe af
liifskrökelse. att det spökade under d eiits
Icaifthiifr-golf och att de icke för något i’Vcityåh’’skWLc’
sofvu derinne nästa natt. iTnshälUftskaiiljflef
ledsen öfver sådant dumt pjåkande qely-adg
att hon sjelf skulle lägga sfedi1
Fiiljden hlef. att jungfru iia,.fgöl
lägrade på köksgolfvet, ntiilfsFii;
skrämdes af att hushållerskan yijfnr
till dem med tacket som euom
sig. Du miu mihle, sä det lijiflek
der golfvet, nej, djupt umler jorilen, .fvfs.nel
stönat oeh klagat... oeh rassélafjopäl’
hade hon tydligt hört. Juugfruffnt Ypi|)ji||t;
stolta, oeh saken rapporteradesIÖr,|i^skttji?t.
Unglierrarue tyckte detta vant cirÉ^iflrkhvi’
lig historia. De u m 1 e rsö k te källä$«p5 o nv ^
under jungfrukaniraareu, ocji-^fflfvfte fuuSjnn
intet annat än toma petmlidugfät,
dviga redska]) — ty källaren ’
mera — beslöto de att i siu
i spökrummet.
Meu också dem gick det .på siirn
som ’jungfrurna och hushållefskuir.,
kände sig hafva hört rassel af ;,kcvcl
ett sakta stönande, afbrutel af djupa?#uckar.
Nu undersöktes källaren på nytt, men icke
heller denna gång hittades iiågatmisttiaiikligt,
Nästa natt lågo unghenarne å|ätdö!q)p]cru
mot ocli jungfrurna på köksgolfytitV Hit hi
des plötsligt kan någon tro de|a(i-4
häftiga och otåliga skall der iindtiriffån. Stör
uppståndelse. (Tighermroe nisiule ned med
lykta, meu hlcfvo ganska tlata: källardörren
stod öppen, ingen Baby syntes till, ingen
Baby kom, ehuru de lyste ocli Ipekude. De_
hade grämelscn att höra honom tjuta och
skälla ursinnigt hela natten. Så snart det-^;
Idef dager företogs eu grundlig umle.rsöknftig
af källaren. Ändtligen faun män hakonr^fe
några jättestora, dammiga tiniitqjeeri "smäi’1
trappa, som ledde till ett. inre hvålf. Ett
litet fönster satt uppe i taket och liade tilfv
låtit en af balkongens kläugviixfer alt skjuta
iu mellan gallren. Jemt så |mycket rl|igor;;
fauus, att man kunde urskilja ,RabySisom,;
halft förnämt, halft välvilligt, liöll sällskap/
åt en af positivspelarens apor,- Det halftt
döda, uthungrade djuret, slickade sjua. inwii
L~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
