Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögon. — Ja, sade hon, - en ärlig gosse
har lian alltid varit.
Då Knut Hörde henne säga detta.så gladt
oeli tillitsfullt, kumle hau ieke längre uthärda
i siu osanning. Han måste bekänna, lian
måste rycka sig lös ur det onda som höll
houom fången ocli försöka blifva eu ärlig
gosse igen.
— Nej, nej — utbrast lian ångerfullt, —
ieke ärlig, se bura på denna! Ack, mamina,
att jag kunde göra det. — Ilan kastade begge
slauturuc ifrån sig oeli snyftade förtviHadt.
— Gud vare lof, att du bekände ditt fel,
sade hans mor. lion var blek, men hennes
hand livilade på huns axel. Herrarne sågo
icke heller onda nt: den gamle majoren
nickade tvärtom.
— Illa var det, men kan bli bra igen.
Du gör säkert aldrig så mera. Meu det är
bäst, att din nior får guldpenningen, deu
andra behåller jag sjelf.
Itnut gret hela dagen. Meu då lians mor
om aftonen sade: god natt, Gud välsigne
min lille Knut. — kände lian att
välsignelsen blef q var hos honom. Oeh liaus hön
blef så lefvande, som aldrig lörr. 1 lur
mycket hade hau ieke alt tacka för oeh att
bedja om. Oeli då han vaknade nästa
morgon oeh kom ihåg alltsammans, föll lian
pä knä och bad: häll mig stadigt i din iiautl,
Ilerre Jesus! — Den bönen her iugen
fur-gäfves.
–––-
Prenumeranter nes si da.
Adalminas perla i ny drägt.
Berättad af Alta.
1 dag skullo dot utföras 011 extra rolig lok.
Deu 7 Ange Erik stod betänksam med händerna
på ryggon, hnn var äldst, ooli derför hvilade
nll-t.iil ett slags ansvar pä honom. Framlor honom
stod ou liton 5 ftrig tös mod röda kiador och
tums långt här. Hon höll i handon on
näfvor-rifva, hvilken hon emellanåt profvade pä sitt
liuf-vud. Hvad lindo do egontligon för sig? Jo, do
voro ett teatersällskap boståondo af Erik. Maria
och deras on liton granne, vid nanm Eva Maja.
,,Lilla" fröken, som de gamla tjonarno,
grannarno och bondbarnen envisades att kalla bonne,
ehuru hon var 17 är orh läng som on tall i
skogen, hade nyligen talat om för dom 011 sä rysligt
rolig snga, och mod barnens lifliga fantasi och
lust att utföra allt aom anslär dem, skullo don
nu sättas i scen. Erik, som var direktör, stod
holt- förbryllad ocli fnndorado hvad som kunde
användas till Adalminas kostbara porla.
Näfvorrif-van var en ypperlig krona, men don porlan!
Lilla Maria, don Lilifvando prinsessan, föreslog
en potatisknopp. Men onktmlt flera försök fingo
do don oj fastsatt, ocli stadigt måste dot ju vara.
Kors, 1111 tick Erik en ljus id6! Han sprang in
ooli ätorkom mod förnöjd miu ocli on glänsande
s. k. rysskimpp. Nu borrades ett litet lfäl ötvorst
pä liivan, knappens ögla träddos igenom ocli
til-stades med en liten trädsticka. Usch! hvad dot
gick galant.
Brunnsstäfvan lades, sä läng don var, i
gräset, den skullo föreställa staketet, som prinsessan
klot öfver. Utanför bagarstugan fanns en gam-
mal bunke, full med aska. Don var källan, oeh
don rymliga packlådan vid tidorviiggen var don
gamla gummans stuga.
Maria satte kronan på sitt bufvnd oeh klof
raskt öfver st.äfskiLftot, töljd i hack oeli liiil af
prinsen och gumman, hvil a ville so att allt gick
som det borde. Prinsessan satte sig hurtigt; nod
bredvid bunken, stack sin solbrända tuifve i dess
trefliga djup ocli, mod litet hjolp af voustra
handen, föll kronan efter beräkning pladask midl i
källan or.li, förunderliga öde. prinsessan nar
verkligen förvandlad! Do röda kinderna ocli <I*•( lirnnn
liåret hade fått 011 ful nskgrä färg. Allt liade
lyckats öfver förväntan.
Prinsessan steg nu upp ocli kastade 011 blick
full af stolthet på niifverkrounn, samt; frågade al
prinsen, som cinollortid gifvit. Eva Maja ordor att
luffa till packlådan, livad hon nu hado att göra.
Prinson snöt sig med fingmrne — ilot. var nu
into prinsligt — ocli talade om för honno hur
dot nu sknlfo gå.
Eva Maja satt emellertid hopknipen i
packlådan och gnagade pä 011 rhalmrherstjolk, dä
prinsessan anländo ocli blof slorstålligt mottagen.
Nu måste vi holt hastigt förflytta oss till
andra akten.
Prinsen satt. mod 011 svärniisk’niin vid killians
rand, då hnn fick sigto på den siillsama kronan,
som efter två nysningar lyckligt hlof uppfiskad.
f brist pä någon annan kung, vände sig nu
Erik till takstogen ocli omtalade sitt fynd. .Man
begynto profvandot at kronnn. Eva -Maja, don
gamla gumman lrån skogen, var nog djorf att
anmäla sig, men blef kasserad. Kalo.
gärdsbtm-den, rönte samma öde. N11 gick Erik iu ollor
kisson. men på lieune kunde man tillämpa ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
