Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
NYA TltOLLSLÄNDAN.
stån stillastående och sjunket till hälften af
sin förra höjd. Gyttja ligger i mängd på
stränderna, en het, sand medförande vind
blåser under ett par månaders tid och
endast genom oupphörlig vattning kunna
menniskorna bibehålla grönskan i sina
trädgårdar. Då begynner en nordlig vind, som åter
i sin tur räcker tre månader och blåser
sanden tillbaka. Samtidigt börjar floden att
stiga, och några dagar är han „grüna Nilen",
med grönaktigt, af växtatfall uppfyldt <ratteu,
som är skadligt för dem hvilka dricka det.
Men snart blir han åter renare och
översvämmar nu den törstande nejden med sitt
fruktbärande vatten. Det är en orolig tid
för egypterne, ty om vattnet skulle stiga
för mycket, skulle det förstöra sina dammar
och allt lefvande drunkua, och om det icke
skulle stiga tillräckligt högt, blefve stora
sträckor af landet en ofruktbar sandöken.
Ända till Oktober, då öfversvämningstiden
är förbi, räcker denna spänning. Det ena
telegrammet efter det andra skickas mellan
städerna och på ön Rhoda, der araberne
tro att Moses blef funnen af Pharaos dotter,
fins en Nilometer, ett slags vattenmätare,
som uppstäldes af arabiske kalifer för
unge-för tusen år sedan. Från Juli till
September utropas nyheterna från nilometern på
Kairos gator, och i Augusti, då vatt.net nått
eu viss höjd, firas en stor fest, „kanalfesten",
i närvaro af guvernören. Då ledes vattnet
in i eu kanal, som skall afleda en del af
vattnet, i händelse af öfversvämning, och
denna fest är ett tecken till att dylika
kanaler i de öfriga städerna äfven böra
öppnas.
Oaktadt Nilens öfversvämningar, skulle
Egypten lida mycket af vattenbrist, om man
icke hade uppfunnit Hera sätt för konstgjord
vattning. Fordom var Nilen betäckt med
papyrusrör och vattenliljor, och den vackra
lotusblomman gungade på dess vågor. Nu
hafva papyrusrören nästan försvunnit och
lotusblomman är okänd af de tleste.
Vid Nilens stränder finnas lemningar af
tempel, i hvilka de gamle egypterne dyrkade
sina gudar. Jemförda med dem äro de
grekiska och romerska tempelruinerna nya, så
gainlaä ro de. Ön Philae är den heligaste
af dessa platser, ty der ligger Osiris, den
Störste af de egyptiska gudomligheterna,
begrafven. Han herrskade öfver Egypten
som en gudomlig välgörare, lärde folket
åkerbruk och sköna konster samt gaf dem
kunskap om Gud. hvars utskickade ban var.
Han var den gudomliga godheten i
mcusk-i lig gestalt, men hans broder Typho deremot
det. onda. Typho gjorde uppror och dödade
Osiris. Dennes maka Isis kufvade de
upproriske tillsamman med sin son Ilorus, fann
sin makes döda kropp och begrafvade honom
på ön Philae. Osiris uppstod från de döda,
besegrade Typho och blef upptagen i den
osynliga, himmelska verlden för att bli en
domare öfver lefvande och döda. Men allt
fortfarande herrska dessa tre, Osiris, Isis och
Ilorus öfver landet och skänka genom den
heliga Niltioden välsignelse och fruktbarhet
åt sitt folk. Judarne nämnde af vördnad
aldrig Jehovahs namn, och egypterne säga
heller aldrig „Osiris", utan blott „han, som
är begrafven i Philae".
Sådan var i korthet de gamle egypterues
religion; en strid mellan det goda och det
onda, hvaruti det goda segrar; ett evigt lif
med straff och belöuing, utdelade af eu
gu-damenniska såsom domare. Nilen var för
dem det goda och öknen det onda, tloden
var lifvets, och öknen dödens symbol.
Derför dyrkade de i Nilen det goda, som gaf
dem lif och uppehälle.
Nilen har två berömda vattenfall vid
Assouan och Wady Ealfa. Vid Khartum
förenar sig Hvita Nilen med Blåa Nilen, hvilken
Bruce följt ända till dess källor i Abyssinien,
och som anses vara det egentliga upphofvet till
Egyptens fruktbarhet. Hvita Nilen tager sin
början ur de olika strömdrag, hvilka
tillsammans bilda sjöarna i det inre af Afrika,
Victoriasjön, m. fi. Man har således
kommit Nilens källor på spåren, oiu äfven dess
egentliga upphof äunu är okändt.
–-
Maria.
(Teckning ur verkligheten ni’ „Lilla Nonien.")
-||T-ennes hem låg ej i Finlands furuskogar,
ej heller i dess grönskande dalar, det
låg långt borta bland Norges höga fjäll i
den aflägsna norden nära Ishafvets stränder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
