Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nio 15
ILLUSTRERAD BARNTIDNING.
59
Sidenswahnska bolaget.
(Förta, frfin n:o 6.)
(lidan tante Dilca något hemtat sig och
förlåtit den djupt ångerfulla Camilla,
beslöt hou att lugna apothekaren i
afseende å inbrottsstölden och tillstälde honom
följande bref:
„Högtärade herr apothekar Pillerkärna.
På samma gång jag har äran tacka för
eder artighet att underrätta mig om
inbrottsstölden i mitt hederliga hus, får jag
tillika nöjet meddela, att tjufven befans vara
en af mina pensionärer, hvilken, utestängd
om aftonen, iukröp genom fönstret i den
lödiga afsigten att söka några timmars hvila
i sin egen säng. Hon har bekant, ångrat
och förlåtits, och stolen skall med det
första repareras. I det jag ännu en gång
tackar för den skarpsinnighet och
tjenstaktig-liet ni bevisat, har äran teckna med
djupaste högaktning
Konkordia Sidenswahn".
Vid middagsbordet utgjorde Camillas
äfventyr och brottsliga tilltag det
intressantaste samtalsämnet. MaSSß hade ritat af
uppträdet och smugit det under Camillas tallrik.
— Hur vågade ni gå allena hem i
mörkret?— undrade Kasse. —Tänk, om ni mött
en polis.
— Som fört er rakt i kurran, — fortsatte
Eufrosyne, hvars ögon tlvste af
äfventyrs-lust.
— Det hade varit skönt, om vi i dag
hade fått anuousera efter er i
Huvudstadsbladet, — smålog tante Dika.
— Och kanske fått betala hittarelön, —
suckade tante Dea.
Camilla var på en gång flat. och road af
att vara föremål för så mycken undran.
Masses ritning gick laget rundt ocb väckte
mycken munterhet. Man såg eu suddig fond
i hvars midt satt ett fönster, och ur detta
fönster neddinglade ett par hvita lien,
medan en hatt och en näsa der nedanför
antydde en andra persons närvaro. Resten
var ogenomskådligt, som Egyptens mörker.
Alla skrattade. Spirea ensam drog ej ens
på munnen. Hon var allt. fortfarande tyst
och bedröfvad, och om än kamraterna icke
misstrodde henne, kände de dock en viss
underlig skygghet i hennes närvaro, som de
ej kunde förklara. Ett och annat i hennes
uppförande förekom dem gåtfullt. Stundom
gick bon ut, afböjande andras sällskap och
dröjde länge borta. Stundom föll hon i
djupa tankar midt under den gladaste lek.
Och den sorgsna blick sedan, med hvilken
bon besvarade alla frågor!
Fram på förmiddagen samma dag tante
Dika skrifvit till apothekar Pillerkärna, ringde
det, och apothekaren i egen hög person infann
sig på visit. Han var en liten mager herre
med pliriga men godmodiga ögon ocb eu
liten hes stämma. Spirea satt med sina lexor
i förmaket, emedan Camilla
förhörde-Eufro-synes lexa i deras gemensamma rum, och
Fritz Amatus hade af någon liknande
anledning slagit sig neil der med süi karta ocb
sin geografi.
När tante Dika inträdde med sin gäst och
under artiga leenden bjöd honom att taga
plats, flög en glödande rodnad öfver Spireas
kinder och hon samlade brådskande ihop
sina böcker för att obemärkt smyga sig
bort. Tante Dika gick för att tillsäga om
kaffet, och just i detsamma Spirea ämnade
försvinna bakom apothekarens rygg, vände
denne sig om och stee gladt öfverraskad
fram för att räcka henne handen. Fritz
Amatus hörde honom med vänlig röst yttra:
— Jag hoppas fröken lyckats- uppspana
undergörareu och . . .
En bedjande blick från Spireas tårfylda ögon
hejdade honom, ocb innan han kom sig för
att yttra något annat var Spirea borta.
Fritz retirerade också ban, full af
gissningar och undran öfver de mystiska ord han
hört. — Hvad kunde Spirea hafva för
hemligheter med en villfrämmande herre? livad
kunde hon ha att, göra med en
„undergö-rare"? Var hon måhända sjuk? Fritz
Amatus kände sitt ridderliga hjerta fyllas af
del-[ tagande oro. Icke skulle likväl han förråda
henne.
5. / Kajsaniemi.
Eufrosyne Himmelstjerna hade från mamma
mottagit eu sändning hembakade
pepparkakor och beslöt att ställa till bjudning på
dem. En lördagseftermiddag i Mars, när
det var par graders köld, ocb kälkbackarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
