Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P ren um eran tern es s i da.
Fem ord.
(al" Viola.)
I nedanstående berättelse finnas fem <>r<l hvilka,
hvart ocli ett lör sig, äro tre gàliger upprepade.
Hvilka äro dessa ord, och hvad är det för en känd
och kär säng, hvars första vers böljar med de
fem orden ?
Tvä flickor gingo eu gäng ut. i skogen och
kommo 0111 en stund till en uiyket vacker insjö,
med höga, skogbeviixna stränder. — Hör du, —
sade Anni, — är icke detta ett utmärkt vackert
ställe? Och sa herrlig utsigt sedan! Många
så-dana finnas icke i Finland. Detta tyckte visst
äfven Lisi, ty hou blef ön läng stund stäende i
full njutning uf detta sköna landskap och utbrast
slutligen: — Hur herrligt! Hit måste du Åra mig
äfven nästa gång jag kommer och helsar på dig.
De sutto länge och betraktade taflan frauitör
dem. Solen höll just på att gå ned och kastade
sina sista strålar öfver skogen på den motsatta
stranden; fågelsången tystnade småningom och
allt begynte blifva så stilla. Då hördes"
vallgossen* lur. derefter hans sång och om en stund
koskällorna och boskapens råmando. Det li|t
nästan som musik alltsammans, då man lyssnade
dertill så här i skogen.
Hörde du. hur vallgossen sjöng? Jäg
tycker så mycket om den sången.
— Ja visst hörde jag, — svaiade Lisi. Och
hör du hur det skallar genom skog och mark. dä
han blåser i si:i lur?
— Ja. dot hör jng alla dagar, o h likväl
tröttnar jag aldrig dervid. Sången kan jag äfven
utantill, fastän den liar så mänga verser. Och
fastän samma sång nlla dagar skadar genom
skogen fastän samnia lur o Ii stimma skällor |juda,
kan jag ändå aldrig tröttna att lyssna till dem
Nn belyste solen endast de högsta
trådtop-darne och — försvann. Allt var så herrligt o
|ikring dem. Sjön var spegellngn. intet ljud
hördes mera från skogen: endast träden vaggade
sina kronor orh susade melodin till den naturens
sköna säl ig. som än skallar mäktig ocli stark, än
tiinnr bort i ett svagt pianissimo.
Klara tårar glänste i Annis o. Ii Lisis ögon.
Donna sommaraftons skönhet var öfverväldigande.
Och deras hjertan flödade öfver. Det var som
om de hörde denna, en af det finska folkets
skönaste sånger, men icke storartad och mnjestätisk
som förr. utan etidnst som en svng vindfläkt i
naturen. Det var en helsning från Finlands
skogar o Ii sjöar, från dess tusende skär. från dess
brusande strömmar, dess ensliga moar.
— Ack, Lisi, sä herrligt! — hviskade Anni.—
En lofsång för Guds kärlek skallar genom bela
naturen.
Versgåta.
(Al Sigrid.)
X hvi X X så X X
Öfver X X?
X X Hög X hit. X X
X ditt tåg?
(E. von Qvanten.;
Gåtfråga.
Med »’ hör jag till djurriket.
Med ii hör jag till växtriket.
Med m hör jag till stenriket.
Bokssafsfyrkant.
(Af ..Tre kusiner i Stockholm".)
Tag 3 a, t d, 1 f, 2 g, 4 o. 2 r och bilda deraf
fyra ord. hvilka, om de ställas öfver hvarandra,
böra kunna läsas från venster till höger och
uppifrån nedåt. Orden äro:
1) Ett tii knainii.
2i Hvad stvgga pojkar göra.
3) En spön.
4 Ett flicknamn.
Rebus.
(Af Edith i Salo.)
I. Blindbock ii n n n ii n n n ii n.
II. (Al Eva B.) 2 r 2 r dufva.
[–SäöteSS-Hufvudbry.-]
{+-SäöteSS-
Hufvudbry.+}
(Af A. Lundberg.)
1’oljande bokstäfver bilda namnen pa fem sjöar
i Finland. I k. e, o. r, t. e. o. I, s. i. s, j. i. a
m, e, 1. k. r, i e. i, n, ii, e i, v, s. i, ä. v. n, a.
Anagrammer.
(Af Agnes.)
Taneplotinnoks, En hufvudstad i Europa.
liakysadama. En ö.
Njenöbr. Ett pelsdjur.
Pyytnee. Ett land utom Europa.
–-
Lösningar till n:o 12.
Behm I: fem till lem är tio.
{{’bita II: en sofvande polack.
Helsingfors, Hufvudstadsbladets tryckeri, 18S0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
