Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 nya. tkollslànüan. N:o 14
Dou nye egareu, soin sjelf var en stor djurvän,
lofvade att vara vänlig mot. Diana, mon vi voro
likväl mycket bedröfvade öfver att mista bonne.
Den dag vi reste, bådo man stängt in Diana
ocb hoppades att hon icke skulle märka vär
afresa, hvilken naturligtvis sknlle smärta henne.
Mon hon var alltför klok för att icke märka hvad
som försiggick, och så snart man om qvällen
sliipt henno lös, sprang bon ut och undersökte
noga alla vägar, som ledde ut från byn.
Derefter vände hon tillbaka till sin koja med ett
belå-tot utseende: hon liade funnit hvad hon sökte.
Hela nästa dag skötte hon med största omsorg
sina små. och man hoppades att hon skullo gifva
sig till freds. Mon hennes beslut var fattadt: hon
ville återse oss och tänkte bara på huru detta
.skulle kunna ske.
Oin Diana hade varit ensam, så hade det i. ke
varit så svårt; bon hade godt förstånd och goda
ben. Men hon älskade sina små valpar ocb ville
på intet vilkor skiljas från dem. Hvad var nu
att göra?
Hon sökte rundt kring bela gården lör att finna
något, i hvilket hon kunde lägga sina små.
Slutligen fann hon ett föremål, som kunde användas;
det var en stor gammal jagtstöfvel, som skulle
få äran hysa bela familjen.
Efter att hafva förvissat sig om, att stöfveln
var nog vid att rymma alla valparne, bar hon den
in i hundkojan och gömde den der.
Fram på natten, då alla gått till sängs och
Diana icko mera hörde något buller på gården,
tog lion sina små, en och en i nacken och
stoppade dem in i denna märkvärdiga bärstol. Så
tog hon stöfveln i stroppen och galopperade bort
med den samma väg som vi rest två dagar förut.
På hvad sätt hon orkade den långa vägen och
om hon fick någon mat under tiden, ha vi aldrig
fått, veta. Det veta vi bara, att en vacker morgon,
medan vi voro midt uppe i det huller om bnller,
som alltid åtföljer en flyttning, sågo vi Diana
komma sättande emot oss med sin kära börda
och med en stolt ocli triumferande min.
Och hvem blef glad, om icke vi!
Versuppgift.
Det följande skall omskrifvas till rimmad vers.
så att alla ord följa med:
„När han kominer, den leende vår, hur gladt!
Han förnyar lifvet och ljuset. Då står sippan
bland smältande drifvor ocli bland glesnade skyar
solen. Sitt silfverband sliter då böljan. Men än
ser jag snö på strand och äng. på skur och fjäll,
ocli hvem vet när det våras i kalla norden".
Den bästa lösningen införes i Sländan.
Schackgåta.
(al o. F. ß.)
Nedanstående stafvelser och bokstäfver skola
ordnas elter liiistous gång på schackbrädet så, att
do bilda en vers ur Läsning tör Barn.
Bokstafsgåta
a — e — e.
Mitt bela är en rolig tid for skolbarn.
Min 7. 5. ti 5. Ett verb.
„ 2. fi 3. Ett kräldjur.
,. 1. 10. 3. ’1. 5. 12. Hvad man gör om sommarn.
., 1. 8. Ett verb.
4. 5. 0. 10. 5 Ett flicknamn.
»11. En vokal.
Charad
af T.
Mitt första är mitt andra i omvänd ordning
blott.
Mitt hela är en gosses namn, belt kort, men
nätt och godt.
Lösningar till n:o 13.
Fem ord: Hör hur herrligt sången skallar.
VersgOtan: Säg, hvi lyfte du så tidigt vingen
Öfver halvets våg?
Hvarför, lilla, flög du hit, då ingen
Väntade ditt tåg.
Gåtfrdgan. Gris — gräs — grus. •
Bokstaf» fyrka »ten. Dora
Ofog
Bodd
Agda
Hebus I: Lektion.
„ 11: Tiirturdulva.
Hufvudbry: Näsijärvi, Boine. Kulovesi, Keitele,
Saima.
Anagrammerna: Konstantinopel, Madagaskar,
Björnen, Egypten.
en sar st sju ti vi in de
och la S" na i uga st sa
ocb orm os ng då gen sin k tu
Ini våg si yr tr ma så och
sjö se de på gla tåg fru ng
De i ska Id gos och ar der
gla ma håg de våg br kri de
sin ra ver ns en sar när US
Helsingfors Qufvadstadsb]adets tryckeri, 16S8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
