Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
No 2. Lördagen den 15 Januari.
1887,
Zacharias Topelius.
(Af A. G.)
fgår för 69 år sedan, den 14 Januari
1818, föddes en liten gosse hos doktor
Topelius på Kudduäs gård nära Ny Karleby.
Den tiden funnos ännu dera sora trodde sig
kunna förutsäga kommande ting genom att
gifva akt på stjernornas läge. Såluuda
spådde en gammal trädgårdsmästare, som bodde
i gården, att den lille nyfödde skulle få ett
berömdt namu.
Gossen — Zacharias Topelius —
uppväxte i ett godt hem, der uppfostran var på
en gåug öm och allvarlig. Osanning och
olydnad straffades strängt; tidigt vandes
barnen vid sjelfförsakelse, ordning och
raskhet. De sprungo barfota om sommaren,
ofta utan mössa och vantar om vintern.
Genom små frivilliga uppoffringar lärdes de
att. sjelfförsakelse är grunden för all sann
lycka. Ofta uär den lille Zacharias full af
ifver ville skynda till kälkbacken eller när
han strax ville uppäta någonting godt som
ban erhållit, sade hans far: — tänk, om du
skulle kunna låta bli att göra det der? Jag
nekar dig icke, men försök om du kan
öfvervinna dig sjelf| — Och det förunderliga
var, att hvarje sådan liten seger gjorde det
lättare att nästa gång vinna en dylik.
Vid 11 års ålder kom Zacharias till
skolan i Uleåborg. I liaus födelsebygd talade
folket svenska, men i Uleåborg, som ligger
i en finsk socken, begagnades finskan i liera
familjer. Det var äfven samtalsspråket bland
skolgossarne, ehuru undervisningsspråket der,
såsom i alla Finlands skolor på den tiden,
var svenska. Doktor Topelius älskade finska
språket och var en bland de förste som
begynte samla och uppteckna de gamla finska
runosångerna ur folkets inuu. Derför ville
ban att hans son skulle lära sig fiuska.
Skolans rektor var en vän till Zacharias’
far och behandlade honom med välvilja,
ehuru han för den skull icke sparade på
„klobborna", hvilka gossarne sjelfva måste
i Hata af björkris och som den tiden voro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
