- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Tredje Årgången 1887 /
20

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

NYA THOLLSLÄNUAN.

N:o 3

det siiåmngom och det iir derför med glädje
jag tänker tillbaka på Rosenknoppen och
vår ankomst dit, ty det är en af de få ting
som fullkomligt uppfylt alla mina
förväntningar. Derför mins jag allting från den
första aftonen sä tydligt: hur hvarje rum
såg ut. hvad vi hade till qvällsvard, det lina
hvita linnet i våra bäddar, genomträngda
af iavendeldoft — allting.

Och den första morgonen sedan! Vi
uppgjorde planer att stiga tidigt upp och
skynda oss ut på upptäcktsresor i trädgården,
men sofvo naturligtvis längre än vanligt,
trötta efter resan. Har du vaknat en
morgon på landet efter en län. te vistelse i
staden? Då vet du hur det kännes. Först
gala r en tupp någonstädes på ett muntert och
Ulligt sätt, belt annorlunda än de stackars
stadstupparne, på afstånd råmar en ko,
ladugårdspigan lockar på kycklingarna och
allting vaknar till lif i den ljufva, friska
laudtluftcn.

Aftonen förut vid vår ankomst regnade
det, och vi sutto ganska dufna i kupén,
tittande ut genom fönstret. Men så snart vi
närmade oss stationen upphörde regnet ocb
efterträddes af den milda, genomskinligt klara
blå himmel med förbiflygande moln, som
tyckes följa efter ett långvarigt regn.
Stationen låg ett stycke från byn, alldeles skild
från denna, liksom om de blifvit ovänner
och velat hafva intet att skaffa med
hvarandra. En trilla förespänd med en häst
väntade på oss. Ack, hvad det var roligt
att. fara långs den med lummiga träd
kantade vägen, som glittrade efter regnet, och
ifrigt kika efter målet för vår färd!

Ändtligen rullade trillan nedför en smal
gata, så skymd af träd, att man knapt visste
hvart man tog vägen, och svängde in på
en öppen plan framför ett litet hvitt hus,
inbiiddadt i grönska. Aldrig gjorde ett ställe
mera skäl för sitt namn. Stora buskiga
träd växte ett stycke ifrån huset och de
spegelklara fönstren med sina hvita, blommiga
gardiner tittade fram bakom grenarne,
såsom det hvita i en rosenknopp skymtar
mellan det gröna.

Vid dörren mottog oss en fryntlig
gammal fru i mössa med veckad rimsa. Hon
helsade på oss med tårar i ögonen och
tycktes känna oss alla så väl, ehuru vi lör!

första gången sågo hvarandra. Jag var
fö’-blyg att tala, men Tib räckte fram sin hand.

— Ni är säkert mrs Muut. Detta är
Gerald, detta är Gussie och jag är Tib, d.
v. s. Mercedes. Mercedes Regina.

En skugga for öfver mrs Muuts ansigte.

— Ja, — sade hon med en uudcrlig
sorgsenhet i rösten, — jag har hört att en
af de små fröknarna skulle heta Regina.
Men kommen nu in, mitt kära unga
herrskap. Ack, att. tänka att, ni redan äro så
stora och att jag aldrig sel t er förrän nu,
min kära herr Geralds barn!

Ilon omfamnade oss och förde oss sedan
in genom en rad vackra gammalmodiga rum
•ill matsalen, der bordet stod dukadt med
the, smör och bröd, ägg, färskt thébröd,
smultron och stekt tisk. Vi voro duktigt
In lifliga efter resan och jaix tror att Dadda
och mrs Munt inom sig förvånades öfver
huru mycket vi voro i stånd att förtära.

Jag hade snart glömt min blyghet,
pratade belt bekant med mrs Muut och frågade
henne om trädgården var stor och vacker.

— Ja, det kan ni lita på, miss Gussie.
Mina små fröknar och herrar fordom
brukade säga, att ingenting var vackrare än
Rosenknoppens trädgård och ingenstädes
var roligare att leka kurra gömma, än der.

— Hvilka voro edra små fröknar ocb
herrar, mrs Munt? Pappa hade ju inga syskon.

— Åh, jag har varit här långt förrän ban
fans till. Jag är fem år äldre än er farfar
och kom hit när ban var gosse.

— Hade då farfar några bröder och
systrar?

Mrs Munt såg orolig ut.

(Forts)

Hund och katt.

(Dr Djnrviinnoii.)

i

n herre i Stockholm hade en hund som
■ hette Topsi. Han skulle företaga en
lång utrikesresa och lemnade derför sin
hund hos ett fiskarfolk på landet, hvilka
lofvat se efter djuret under lians frånvaro.
Fiskarfolket hade en katt, och denna tyckte
alls icke om sin fosterbroder, utan fräste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1887/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free