- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Tredje Årgången 1887 /
47

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jf:0 6 ILLUSTHEBAD BARNTIDNING. 47

vägar sofva inom hus, utan antingen i tält
pä fria fältet, eller i vagnar och omnibussar.
— Medan vi i norden hafva bar mark och
värmegrader, frysa de stackarena i södern
med snö och iskalla vindar. —

— / Östersutuloin i Sibbo fins en 3 Va
års gammal gosse, som redan 1 är kunnat

läsa både innantill och utantill, llan har
ett så förunderligt minne, att allt hvad han
engång stafvar igenom det miuues han.
Ingen har lärt honom, ban har lärt sig sjelf
då hans äldre systrar lärt sig läsa. Alen
icke är det bra när den lilla hjernan börjar
arbeta så tidigt.

P re n ume ränt e r n e s s ida.

Huru Sigfrid Aroni sökte
Finlands öde.

(Efter en (likt af Z. T.)

I slutet af 1500-talet, då Finland ännu rar
förenadt med Sverge, lefde i Finland en man, hvars
namn dessa tider var kändt både af hög och låg.
Man hette Sigfrid Aroni. Orsakerna till denna
hans ryktbarhet voro mänga. Det var lian, som
utgaf den första almanackan, hvilken också
derför bav hans namn. I 9ina yngre år hade lian
toretagit en resa till det okända Lappland, hvars
gränser han mätt Men den egentliga orsaken
till lians ryktbarhet var likväl den förmåga man
trodde honom ega att i stjernorna knnna läsa
menniskors öden.

Svenska konungen hade skänkt honom ett litet
pastorat i Ekenäs, och dit drog lian sig tillbaka,
för att der framlefva de sista åren af sitt lif. Här
satt han en afton, såsom han ofta brukade,
utanför sin enkla boning, med sin kikare i handen.
Framför hans ögon låg Pojo vik, begjnten af
solens sista strålar, men all denna skönhet
förmådde ej tangsla hans tankar. Hans blick drogs mot
de tindrande stjernorna. Han försökte stafva den
skrift Gud listat på aftonliimmelen. Han ville
ännu fullända ott verk, det största at alla.
nemligen, att i stjernorna söka Finlands öde.
Förgäfves i mule hans blick natten igenom från stjerna
till stjerna. I>et han sökte fann han ej. Långt
borta tyckte han sig se en engel försegla det bref,
hvaruti Finlands öde stod skrifvet» Han sänkte
fromt sin blick, sägande: „Jag är en svag.
oknn-nig man. Jag kan icke läsa Herren Glids
eldskrift".

Redan hade morgonen grytt. En liten
herdegosse dref sin hjord på bete. Då han varseblef
Sigfrid Aroni, sittande i sin begrundande
ställning, sade han: „Se. fader, stjernorna gä redan
till hvila. Vore det ej tid tor dig att göra
detsamma?" Sigfrid Aroni, väckt ur sina tankar, såg
nå den lille herden, som sålunda tilltalade honom.
En återglans at den uppstigande solen
återspeglade sig i gossens blå ögon. Det varade endast
ett ögonblick, men Sigfrid hade nu funnit, det

ban förgäfves sökt under nattens langa timmar.
1-Ian nedböjde ödmjukt sitt hufvud sägande: ,,Nu
behöfver jag ej mera söka Finlands öde i
stjernorna. Jag har funnit detsamma i detta blåa ögon-

fiar. Jng kaii nu dö lngn, ty jag vet, att
Fin-ands öde är öfverlemnadt at dess unga söner och
döttrar! Det är af dem som Finlands framtid
beror".

H—a.



Bref under vingen.

Kära Släuda!

Tror du, att det blir vår? Ha vi inte hatt, en
dålig vinter? Jag tror, att man hade kunnat
räkna snöflingorna. Södern och norden tyckas hafva
bvtt plats. Nu får man inte mera åka skridsko
och rntscha.

Jag är så nyfiken, att tå veta hur det går med
„Pnlafset i trädgården’-. Det iir rvsligt
hemlighetsfullt.

Har du hört någonting lrån Sidenswahnska
bo-lagisterna? Jag undrar hur de må! Om dn träffar
dein, sft helsa frän mig. Nu farväl!

H—a.

P. S. Julbladet begärde jag i Edlunds
bokhandel. Det var roligt att få det. Tack.

Till Signe L—m i P:bnrg.

Huru roligt att du också håller af Sländan!
Tänk, så lång tid sedan vi sett hvarandra, Signe,
ilar du hört att mitt hem brunnit? Så rysligt,
ingenting räddades, äfven mina dockor, böcker
ocn allt, brann upp. Jag har svårt att tänka på
den natten. Snart är din namnsdag och jag vill
gratulera dig genom den snälla Sländan.

Helsa din bror ifrån

Hildur.

Ingrid i £:stad. Tack skall du ha, dina
ana-grammer voro mycket bra! I synnerhet låter det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1887/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free