Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 8
ILLDSTBKHAIl BARNTIDNING.
C3
— Gfi nu till lail i gården ocli so hvad de snälla
hönorna skänkt åt or.
Barnen skyndade genast dit. Båda trå skreko
till at glädje, ty i halmen lågo. så nätta och hvita,
två nyssvärpta iigg.
— Ku få vi dem till påskaftonen! — ropade
Hannes.
— Men det är bara två. sade Lina.
— Jag skall gerna vara utan. — sade den göda
modern, — och dessutom kan det hända att vi fä
ännu ett före pftskaltonen.
Barnen lade äggen i förvar och gingo glada
till sängs.
Si snart, det blef dager följande morgon, steg
Hannes upp och vji ktë sin syster,
— Låt oss gå se om också mamma fått ett ägg
till attonen, — sade han.
Ja ganska riktigt! Åter två ägg!
— Men hvad skola vi göra mea två? —
frågade Lina.
— Vet dn livad, vi skola bedja mamma om lof
att iå ge ett till lilla Erik här bredvid. Han liar
länge varit sjuk och hans mamma har inte någon
höna.
— Ja, det skola vi göra!
Modren gaf gerna siu tillåteUe och bredde
dessutom en stor smörgås åt lille ICrik.
Då barnen koranio till den mörka badstugan
der Erik bodde med sin mor, låg den lille
gossen på sin halmbädd och såg mycket blek och
sjuk nt. Hannes räckte honom smörgåsen och
Lina gaf honom ägget.
Erik blef så glad att hans kinder blefvo helt
röda och lian tackade många gånger de snälla
barnen.
Hannes och Lina sprungo nn hem och der
hade modren gjort upp eld i spiseln. När det
blef’ qvällsvardsdags, nälde hon vatten i en liten
gryta och stälde den på elden Hannes och Lina
stodo bredvid och passade på när vattnet skulle
börja koka. Under tiden stälde modren bröd,
mjölk och strömming på bordet.
’— Nn kokar det! — ropade barnen.
Modren lade de tre äggen i vattnet. När de
voro tärdiga togos de upp och alla tre satte sig,
glada och "nöjda, till siu qvällsvard.
Krydda till lexorna.
— Fågel fållor. Telegraftrådarna och städernas
telefontrådar äro farliga fällor, till och med tör
så stora fåglar, som ugglor, orrar ocli dufvor. De
se dem icke i skymningen eller under en snabb
flygt, stöta emot" och falla med brutna vindar till
marken. Ännu farligare äro fyrbåkarne. särdeles
under de årstider, när många iåglar flytta. De
flyga då emot fyrens |juslyktn, krossas emot det
starka glaset och nedfalla döda.. Vid vårt finska
fyrtorn Bogskär, långt ute i Östersjön, ljusnar
sällan en mörk höstmorgon, utan att fyrvaktarne
finna sådana dötla fåglar hängnude i
gallerverket eller nedfallna på klippan. Stundom är del
sjöfåglar, eller andra som duea till mat, och dä
fö fyrvaktarne stek till frukost. Men de tycka
att det är svnd mod de stackars små fåglarna,
soin blifvit ditlockade af fyrens bländande sken
på det öde, mörka hafvet. Det iir som niir
menniskorna jaga efter lyckan och slå sig
förderfvade mot hennes gycklande glasruta. Allt lefvande
älskar ljuset; myggan bränner sina •(•ingår, men
vi menniskor borde ha bättre förstånd.
— Ur djurens lif. En katt ynglade i våras på
Lindstorp gård i Sverige, men husbonden lät.
taga hennes ungar ifrån henne. Då gick katten
till skogen och kom hem derifrån med c-n
ekorr-unge i munuen. Strax derpå hemförde hon ännu
en ocli vårdade dem som egna tingar. Ekorrarna
trifdes godt och äro nu så tama. att de ständigt
äta med katten och leka med barneu.
— Ailyra oförsiädda vänner bland djuren.
Grodan är ett af de nyttigaste djur för
trädgårdsega-ren. en insektdödare utan like, som förstår att i
språnget fånga flugor, raott, mygg, fjärilar, idel
bevinaade varelser, hvilka lätt iindgå andra djur,
som lefva af rof. Hon är ingen fiende, utan
triid-^årdsmannens vän ocli medarbetare. Den som
förföljer och dödar henne, han handlar dåraktigt.
Intet djur rensar våra plantor bättre från snäckor,
jordloppor, skalbaggslarver och maskar. Pä
samma sätt, ja ännu bättre, arbetar paddan i vår
tjenst. Hon är en af de skickligaste och
outtröttligaste insekt.törderfvare. Hon dödar i källare
gråsuggor, i trädgårdar maskar och larver i
otro-Ëg mängd genom sin stora glupskhet. Förakta
således ej dessa djur! Skydda dem i stället !
— Skogsinyran är såsom dödare af skadliga
insekter och deras larver af oberäknelig nytta för
växterna. Handel ined „myrugg" är derför
skadlig. I Mantua lägga bönderne en myrstack vid
hvarje träd, till skyddsvakt niot fiendtliga
insektskaror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
