Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 11
enstafvigt och körde ibland fingrarne med
vild ifver genom peruken.
Maisu återvände snart och kastade sig
oförskräckt in i samtalet, uppmuntrad af
tanternas vänliga blickar. Hon bevakade
Truls med moderlig ömhet, rädd att ban i
siu förlägenhet skullo neddraga bordduken
eller snafva i sina egna ben Sanna kom
in med kattet. Vid hennes åsyn kom Maisu
ihåg en vigtig sak. Middagen? — hvad
skulle det bli af den, allt folket var borta
på höängen. Sanna kunde endast koka
po-täter och mjölgröt, och Maisus insigter i
kokkonsten voro ej heller synnerligen
vidlyftiga.
En djup förfäran grep henne. Hon måste
genast sammankalla sitt krigsråd, d. v. s.
tala med Truls. Från köksdörren
telegraferade hon till honom med blinkningar och
förtviflade gester, tills han ändtligen steg
upp och kom ut. Han åhörde hennes
bekymmer med broderlig välvilja: —
„Stufva-de ärtskidor och stek", — föreslog ban efter
eu stunds betänkande, — „bärsoppa och
plättar".
— Jag har aldrig stufvat ärtskidor, vi ha
ingen stek och bärsoppa kan jag icke koka,
— jemrade sig Maisu.
— Nypotäter bruka ju gä an, — sade Truls
drömmande, — jag skall gå och mota abborrar,
kanske tå vi ett kok. Maisu måste skratta midt
i sitt bekymmer. — Vi ha hackkött. i källaren,
men jag vet rakt inte hur man lagar köttbullar,
— hviskade hon ljusnande — Man brukar trilla
dem mellan tvä skedar. förklarade Truls. — Jag
menar hvad man blandar lit dem med, — sade
Maisu. — Kanske med persilja och kardemumma,
grädde ooh ägg, — undrade brödren. - Vi kunna
ju föi-söka. Gä du in, Truls, och var iute som
eu stock de äro ju sä söta.
Truls återvände långsamt och tog plats bredvid
fröken Zacheus, ban liade ännu eu viss vördnad
för tant Dika De frågade honom om skolan och
kamraterna, det var rätta sättet. Truls blef
talför. Han mötte uiistan obesväradt tant flikas
klara vänliga blick och puffade engång
oförva-randes till fröken Zacheus utan att derför tvärt
tystna och bli röd som ett ballon.
" Under tiden rafsade Maisu ihop allt det hon
visste ur köksvetenskapen. Ilarkköttot blandades
ut med grädde, ägg, rifvet hvetebröd, salt och
peppar. Sanna åtog sig stekuingeii. Men
efterrätten! Hvad i alla fridens dagar skulle nassa fill
efterrätt? Hon signalerade åter efter Truls. ^—
Filbunke. — sade han raskt. — De äro icke
färdiga ännu! —Maisu såg- hopplös ut. Truls räknade
upp en hel hon efterrätter, men Maisu förklarade
nedslagen att hon icke visste hur de tillreddes,
och icke Sauna heller. - Hetvägg! utbrast
Truls triumforande, — den har jag kokat på en
skidfärd.
- Men midt i sommaren ?
— Kantänka. Buljong är också het. Kör för
hetvägg. Maisu!
Maisu återvändo tröstad till köket. Treqvart
timme senare bjöd hon sinn gäster till bords. —
Ni lå inte skratta åt mig, — sade hon och såg
förlägen på tant Dika, — det är min allra forsla
middag.
Tanterna satte sig till bords med berömvärdt
allvar och läto sig köttbullame väl pmakn. Så koin
turen till hetväggan. — Skedar! — skrek Truls.
Aj! — dem hade Maisu glömt. Tant Zachens
smålog, och det glimmade något lustigt i tant
Dikns ögonvrå. — Inte skratta I — bad Maisu
be-veKligt. Truls bar sig ovigt ät, men tyckte om
tanterna- ban skulle icke haft något emot att få
dem till klasskamrater. Maisu serverade
hetväg-gen rnsd återvuunen fattning och berättade att
(let var Truls påhitt.
— Den är utmärkt, — sade taut Dika
uppmuntrande, — Truls måste få beröm. Jag tror nästan
jag begär en portion till.
Truls skrattade. Maisu log, begge voro de smått
betagna.
Det var en märkvärdig middag med ovana
kockar och älskliga tanter.
Prenumerantarnes sida
Vilden på Kap Verde.
(Af Ruth.)
Vi hade landat såsom förut
Vi gjort under hvarje färd,
Att taga in ett lager af kol
Vid öarne till Kap Verde.
Jag hade skaffat inig der en vän,
En vilde gammal och grå,
Och hvarje gång jag kom dit på nytt,
Då syutes lian der också.
Vi hade spräkat så mången stund
Sen dagens besvär var slut;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
