Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20, ^ Lördagen den 15 Oktober. ^ 1887.
En präktig qvinna.
SS.
falla tider och i alla länder har det
funnits personer, såväl män som qvinnor,
hvilka i oegennytta och sjelfuppoffring
arbetat för sina medmenniskor. Sådana
exempel lifva andra att följa deras föredöme, ty
intet stärker våra goda föresatser så mycket
som goda exempel. Sländan skall i dag tala
om en qvinna, hvars namn är okändt för de
fleste till och med i hennes eget
fädernesland, Amerika, men hvars lif dock varit som
en enda välsignelse för sjuka och fattiga.
När det stora kriget bröt ut mellan
Nord-och Syd Amerika 1861, var intet gjordt för
vården af sårade och sjuka. Det var
Amerikas första krig och derför var den unga
staten ovan vid alla förberedelser ett sådant
fordrar. Soldaterne ledo grymt af
smittosamma sjukdomar och vanvårdade sår. Då
var der några modiga, kärleksfulla qvinnor,
som begynte vårda sig om dem; de samlade
penningar, köpte mat och kläder, inrättade
hospitaler och anskaffade sjuksköterskor.
Bland dessa var en, som soldaterne började
kalla Mor Byckerdyke (läs: Bickerdejk).
Hon tog strax hand om allt, var den första
på platsen och den sista som lemnade den.
De första månaderna var hon flen enda
sköterskan i ett stort hospital och hade att
kämpa med många svårigheter. De
amerikanske fältskärerne och läkarne voro den
tiden ganska oduglige. De försummade de
sjuke, drucko ocb stälde till kalas på mor
Byckerdykes läckerheter och viner, (lem hon
sparat för sina sjuke. Men den präktiga
gumman lät sig icke bekomma. Hon fick
ett par medhjelpare, gick in i matsalen och
borttog utan krus alla de rara sakerna.
Sedan for hon om natten till högqvarteret,
klagade för general Grant,
öfverbefälhafva-ren, och gaf sig ingen ro, förrän hon fick
honom med sig, förklädd till bonde.
Generalen såg nu med egna ögon huru oärliga
och försumliga läkarne voro, afsatte dem och
stälde allt i ordning inoui hospitalet.
En gång efter en slagtning måste stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
