Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1G4
NYA TROLLSLÅNDAN.
N:o 21
tårades. Fröken Rosetta utbrast idkcligen:
ack! och o! och: „liur herligt!" ocb: „den
som fått göra något för dessa präktiga
bussar!" Man trodde nästan hon bums skulle
rusa bort och anmäla sig som frivillig
vär-nëpligtig.
1 sällskapet satt också en annan Hicka
Hon sade ingenting, blott böjde hufvudet
djupt ned öfver sitt arbete och sydde ocli
sydde, som om nålen bränt henne. Hon
hade tydligen icke sinne för de
fosterländska dikterna.
Men när hon kom hem om qvällen och
såg i spegeln de blixtrande smycken^ hon
burit, de garneringar, spetsar och perlor,
af hvilka hennes drägt bestod, roduade hon
af blygsel öfver sig sjelf och slet det af sig
med otålighet. — Hur kan jag spöka ut
mig så, — tänkte bon, — när mitt folk
hungrar och fryser. Det är skamligt, detjär
lumpet 1" — Och nästa dag lät hon sälja
både nipper och garnerade klädningar^ och
fick så mycket penningar, att hon kunde
kläda tio frysande barn.
Fröken Rosetta fälde ofta tårar, då man
berättade henne om de fattiges nöd, eller
om Finlands skönhet. Men hon hade aldrig
något att gifva bort, hon behöfde
nödvändigt en liv solfjäder, eller handskar med
sex knäppen. Och hon reste ofta utomlands,
kände Frankrike och Italien på sina fem
fingrar, men trodde, att Kajana låg i
lappmarken och att Punkaharju var ett vattenfall.
Hvem kan säga hvari den rätta kärleken
till fosterlandet består? Är det i tanken på
egna fördelar, i toma ord och flyktiga
känslor? Eller är det måhända i tysta
uppoffringar, i oförtruten, trogen möda? Vi kunna
tjena vårt hind på många sätt, men vi
kunna älska det endast på ett sätt. Så,
att vårt lif och våra handlingar, icke
allenast våra ord bevisa vår kärlek. Och det
vi göra en af de minsta af vårt lands söner
och döttrar, det göra vi också det älskade
gemensama fosterlaudet.
Vår „lilla jul".
2G Nov. 1887.
fa, Slända, du kan tro, det var ett lif
__flera dagar på förhand, tv nu skulle
mau fira ,,lilla julen" och det ined besked.
Barnen gingo omkring msd hemlighetsfullt
allvar, omvexlande med glädjeoljud och tysta
förtroenden.
Roligheten skulle ega rum i mormors rum,
så var det beslutet, och gran skulle de ha,
riktig gran, med fot och allt.
Lilla Ebba var riktigt i tagen. Kors
hvad det var roligt, och så många
julklappar hon hade sen! Alla skulle de få hvar
sin af henne, från mormor neil till kusin
Sigge ocb jungfru Lotta, som alltid skött
så snällt om henne.
— Men hvad den Sigge dröjde länge!
Ebba gick hvar femte minut ut i tamburen,
kanske för att se oui den efterlängtade
Sigge föraktat att ringa på ocu krupit iu
genom nyckelhålet, ja, hvem kan veta en
sexårig ungdoms funderingar.
Inne i mormors rum beskådade mau som
biist julgranen, som just tändes. Den var
klädd med glitter och roliga små
spiralformiga hylvelspån, som Antti skaffat sig från
slöjdskolan, det säg så lustigt och behändigt
ut och som det var moster Mirres idée,
skördade denna rättvist bifall.
Antti såg belt stolt ut, ilet var ju ban
som släpat hem hyfvelspånorna från fröken
Hjelts slöjdsal.
Nu kom Sigge och tant Ainerikander.
Sigge hade klädt sig i full uniform, röda
byxor och blå röck med blanka knappar
och två medaljer med åtföljande röda
baud-stuuipar. Hans nya högskaftade stöflar
gjorde ypperlig effekt och sabeln, som
dinglade vid sidan, ocli som kostat två mark
hos Thorn & Andersson för ett halft år
sen, väckte Ebbas hänryckning. — Hvad du
år fin — sade hon — och fiugrerade
silfver-kanten på Sigges byxor — hon räckte
honom precis till näsan.
Sigge skrattade belåtet och smuglade ovigt
några julklappar under tamburbordet.
Antti låg framstupa på golfvet ocli fiskade
efter ett äple, som trillat under soffan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
