Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 20
ILLüSTRERAii BARNTIDNING.
179
tioneu blund främlingar pä, sjelfva julaftoucn",
sade den unge herrn.
i,Nej det kunde du inte", svarade faster
Marie-Louise ocli kysste Anni. Gamla Maja
sade intet, men började skyndsamt taga af
Hickans ytterplagg och värma hennes små
kalla händer. Snart salt hon som den mest
firade gästen vid kaffebordet, mellan faster
Marie-Louise och farbror John och Maja
lade småleende den största saffrans bullen
bredvid hennes kopp. Anni var glad som
en lärka, hon hoppade ur rum i rum, såg
på allt och alla, klappade Kurre och
hviskade åt farbror Jolin „att det var som i en
saga".
,.Nu finnes det. ett. barn som kan leka
kring julgranen", sade hon senare.
„Du menar att vi borde skaffa oss ett
julträd" sade den unge herrn.
Anni nickade. Och hon fick ett julträd.
Wille hemtade det från skogen och gjorde
fot dertill i en handvändning.
Farbror John band på ljusen, faster
Marie-Louise hängde äplen och nötter på
grenarne och gamla Maja bestod både kusar och
kasar, fulla med russin och korintber. Anni
var förtjust, så roligt hade hon aldrig förr
haft och när qvällen kom och hon fick en
liten bädd bredvid faster Marie-Louises
säug, kuiipte hon ihop sina händer och
tackade Gud för julglädjen.
Då farbror Jolin efter helgen återvände
till staden, sökte ban upp fru Birger och
som hon verkligen inte mer orkade med
barn, var hon riktigt glad, att få
öfverlemna Anni ät hennes nya vänner och så fick
den lilla Hickan ett godt, lyckligt hem. Hon
lär sig alla dagar att bli snäll och lydig,
samt tacksam för Guds godhet och glad är
hon från morgon till qväll. Farbror Jolin
och faster Marie-Louise täfla om att älska
henne och gamla Maja säger att lyckan kom
i huset, från den dagen när „ungc herr Jolin
kom hein till juleu".
Hvad är att älska fäderneslandet ?
var en gång en ung sjöman, som
d^f reste långt, bort till Amerika för att
söka guld och bli en lik man. Det
lyckades honom, och hau trifdes så bra der
borta, att han beslöt bosätta sig der för
alltid. Blott en gång reste hau hem för att
öfvertala sin yngre bror att följa med och
bli en rik man som hau.
— Nej, — sade den yngre brödren, —
jag näns icke lemna torpet och jordlappen,
som vi ärft af far och farfar.
— Dumheter! Du får en mycket bättre
jordlapp derborta.
— Må vara, men ingen så kär. IIveni skulle
plöja och gräfva och beså den, om jag reste
bort? Det är ondt 0111 ungt folk här hemma.
— Så kan den b!i osådd. Strunt i det,
bara man blir en förmögen karl.
— Så du pratar. Hvad skulle det bli af
vårt eget land, om alla tänkte som du? Nej,
res du, om du så vill, jag blir qvar. Jag
behöfs bättre här, än derborta, och förblir
hellre en torpare i eget land, än en rik
herre i ett främmande.
Brödren reste och tyckte synd om den
enfaldige stackaren, som envisades att
ar-heta der hemma i sitt anletes svett, i
stället för att som ban med ringa möda sauila
guld högtals.
Men den yngre brödren såg med fuktiga
ögou på sin fattiga jordlapp. Den låg så
solbelyst och grön och lofvande framför
honom; den hade kostat honom mycken möda,
far och farfar likaså och just derför blifvit
honom dyrbar. Och nu, när allting
glimmade i solskenet som guld och ädla stenar,
kom han att tänka på en vers ur „Vårt land:"
. . . För oss, med moar, fjäll och skär,
Ett guldland dock det är.
Och han tyckte i sin tur synd om den äldre
brödren, som icke bade några rötter i den
kära fosterjorden. —
Så var det en auuan gång ett. sällskap
ungdom, soin satt tillsammans och läste högt
Fänrik Stals sägner. De bada alla läst dem
förut, och likväl hörde alla nu som för
första gången de rörande berättelserna om det
finska folkets mod och dödsförakt, dess
tålamod, kärlek ocli sjel(försakelse. Allas ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
