Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lördagen den 19 Januari.
1889,
Peppeli.
Det var en gång en liten h/stig man,
Som hette Peppeli. Tre är var han
Oeh kunde redan göra mycken nytta
Med hoppa kråka oeh med kullerbytta,
lian var en liten trind oeh käck figur;
Beskedlig nog och snäll till sin natur,
Men eget hufvud hade Peppi lille:
Han tyckte om att göra som han ville.
Nu hade Peppi fått pä sätt och vis.
Sin kloka syster Elsa til! polis,
Och sju år var hon, tror jag, eller älta.
Hon lekte katt, när Peppi lekte rätta.
Det tyckte Peppeli ej riktigt om,
Det var besvärligt, hvar han gick och kom,
Att icke icke efter sitt behag fä göra
Och ständigt varnas: se, men inte röra!
lin vacker dag, när bären mognat nyss
Och Pisa glömt att pä sin rätta lyss,
Smög Peppeli sig ut igenom grinden
Och var försvunnen, som en rök i vinden.
Han trafvade vid bästa lynne fram,
Betraktade en häst, en hund, ett lam,
En mager ko, en kart i lingonrisen.
Och var en kart, som struntar i polisen.
Snart visste han ej mera hvar han var.
Det led mot qvällen. Månen sken så klar.
Och Peppis måge frågade förlägen
Hvart aftongröten hade tagit vägen.
Han ropade på Elsa, mor och far,
Men skogens eko blef hans enda svar,
Han satte sig på tufvan ned att gråta;
Ack, frihet utan gröt, hvad kan den båta !
Då kom — en varg‡ — Nej, käre, blif ej
rådd!
En liten gumma kom, i paltor klädd,
lin påse bar hon; flink var hon, som måsen,
Och, ett, tu, tre, var Peppeli i påsen.
Han skrek! han sparkade! Ej ur en fläck!
Hvad hjelper det att sparka i en säck.’
Dank, dank, sad’ påsen. Kisscn hon tog
korfvcn,
Och höken hönan tog i pikkalorfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
