Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
NT A TROI.LSLÄNDAN.
N:o 5
Australiens fasta land sträcker sig från
10" 40’ till 30" 11’ s. bredd samt från 130°
till 153° o. longitud. Dess nordligaste udde
iir Cap York, den sydligaste Cap Wilson.
Landet iir i allmänhet ett slättland, på
hvilket resa sig stora bergskedjor. Den östra
af dessa, böjer sig 3,000 fot öfver hafvet och
säuker sig terrasslikt i vester. Vid södra
hafskusten hüjer| sig ett litet bergland ined
vackra och väl vattnade dalar mellan
Syd-Granipiaubergen. Södra berglandet, som
börjar vid Cap Wilson, består dels uf de
2,000 fot höga Svurta bergen, dels ock mot
norr af de ödsliga Blå-bergen. Nordliga
berglandet börjar vid kolonien Norra
Australien i vester och går åt öster, genom
skogbevuxna, bördiga, men vattenfattiga slätter
Några stora flodområden finnas icke; de
flesta floder bestå vanligen i kedjor af kärr
eller dammar, ofta utan floddalar, samt
försvinna i sanden. Bland sjöar märkas Torrens
och Alexandrinasjön vid södra kusten.
Klimatet är mildt. Eå fastlandets norra
del är det tropiskt, med 2 årstider, en
regntid från Okt. till Maj och en torr tid från
Maj till Okt. På östra kusten omvexla
årstiderna och våren börjar i Sept. Julen är
högsommaren, då termometern ofta visar
38 -40° C:s. Johannetiden är midvinter,
dock ser man i Sydney aldrig vidare snö,
än den som någongång ligger osmulten på
jernvägsvagnarnas tak, då de komma ned
från Blåbergens höjder. Klimatet är
mycket helsosamt och behagligare än i någon
annan verldsdel. De ädlaste frukter
framalstra, såväl tropiska som europeiska;
alltifrån bananen och palmfrukterna, till drufvan,
persikan och i elsinen. Den enda frukt,
som ej finnes i Australien, är lingonet, men
andra ädla bärsorter lemna riklig ersättning
derför. Rofdjur och däggdjur finnas
ursprungligen icke mänga, endast Känguruh,
Wonibot och andra pungdjur, nya-bollands
hunden, svinet, råttan, flädermusen m. fl.
Européerna hafva hitfürt sina husdjur.
Australien eger stor rikedom på guld,
jern, koppar, ett eget slags stenkol, kalladt
ahale, salt, basalt, kalk, gips, granit ni. ni.
Landet producerar ull i riklig mängd,
jord-bruksalstcr, hvete, smör, kött m. in; dess
viner äro berömda, frukten utsökt.
"Urbefolkningen består af Australnegrer
eller pupuas, bruna eller svarta, och
Ma-layer, ljusbruna eller gula, resliga och
välbildade. Till de förra höra innevånarne på
inre kontinenten, på Nya Guinea och öarne
uti inre kedjan, till de senare innevånarne på
de flesta öfriga öar. Malayerna bo i byar och
äro tillgängliga för en högre bildning.
Koloniernas civilicerade befolkning uppgick vid
1886 års utgång till följande antal:
Nya Syd Wales 1,001,966 personer.
Qweensland 342,614 „
Syd Australien 312,758 „
Tasmanien 137,211 „
Victoria 1,003,043
West Australien 39,584
Nya Zeeland 589,386
Summa 3,426,562 personer.
Vid 100 års ålder ha kolonierna nu 8,891
mil trafikerade jernvägar och 1,992 mil
under byggnad. De ega 1,373,000 hästar,
8,265,000 nötkreatur, 86,353,000 får och
1,144,000 svin. De utsända årligen varor till
ett värde af 1,138,000 mk och inköpa andra
länders produkter för 1,495,000 mk 17,000
fartyg besöka årligen deras hamnar. Uti
7,050 publika skolor gå 731,374 elever,
hvilka med korta mellantider läsa året
om. Jullofvet utgör längst 1 månad, och
Jo-hanneferien blott 14 dagar.
Jag vill icke trötta eder med mera siffror
i dag, utan tillägger endast, att Australierne
älska sitt land passionerad t och säga: det
gifves ingen plats i verlden, lik hemmet.
Och en mycket skämtfull gåtfråga gör som
bäst siu rund ibland alla skolbarn derborta.
Skola vi göra det till eu prisgåta?
Sländan är frikostig — hon bjuder på 3, 4, 5,
6 pris emellanåt. Men jag består ej mer än
ett enda, en jubileums nummer af „Sydney
News".
Svaret insändes lättast på
korrespondens-kort till Trollsländans Itedaktion med
insändarens adress. Det riktiga svar, som
hinner först, får priset.
Ocli frågan?
Den lyder så här: hvilken var verldens
största skärgård, innan Australien upptäcktes?
Lycka till, sländslukare!
T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
