Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 8
ILUJSTREnAD DAItNTIDNINO.
59
morgonrock, som hängde på en knagg, ocli
var nu färdig att gå ombord. Men först
måste han gifva signal till afresan, som han
sett ångbåtskaptenerna göra, och vred
derför på en liten krän ofvanom karet.
Och det blef en signal, som om skyarne
remnat och allt deras innehåll gjutit sig öfver
det olyckliga fartyget. Kaptenen fick brådt.
att störta i land och storskrikande med
drypande kläder springa ut till tiohanna. Det,
blef en uppståndelse. Farmor vaknade af
lamposet, som trängde in i sängkammaren,
Huru Panthern slapp lös.
Porta. lrft.u N:o 7.
Nej, det gick icke Deras små händer
rådde icke med dem och dessutom satt den
så högt uppe att de hade svårt att nå den.
Långsamt, långsamt fortfor det. väldiga
lokomotivet att gå framåt, nu voro de utom
portarne, nu syntes icke mera stationsbyggnaden.
— Vi skola bli dödade, —ropade Hanna
gråtande. Ack, ack, hvad skola vi göra?
fann sälen full af sot och lampan rykande
som ett eldsprutande berg. Johanna
lieskär-niade sig öfver Attes förstörda kläder ocli
farmor försökte se sträng ut och sade:
ja, nu blir det ingen cirkusfärd i afton.
Atte li|fvade värre än den värsta varg och
gick sårad hein med Johanna. Men borta i
badrummet höll regnet på att dränka
fartyget med farmors morgonrock.
— Om vi bära icke skulle möta
godståget, utbrast Ben, blek och förfärad. Det var
ju ban som hade kommit upp med leken.
— Vi måste hvissla, — sade Johan, som
var en modig gosse. På det sättet kunna vi
kanske bli räddade.
Hvisslingen ljöd så giill och ångestfull,
men ehuru den hördes vida omkring, kom
ingen till de nödstälda barnens hjelp.
»Pantern" fortfor att föra dem framåt, men de
hade intet nöje af sin resa ehuru
sommardagen var vacker, foglarne qvittrade och
blommorna nickade vid vägkanten. Bleka
och förfärade sågo de framåt, väntande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
