Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 nva trollslända!». N:o 6
hvarje minut att höra godstagets livissling.
Lyckligtvis låg nästa station endast en qvart
timmes väg från den, hvarifrån barnen kommo.
De gälla hvisslingarna väckte betjeningens
nylikeuhet, ty intet tåg var signaleradt från
denna sida. Till sin stora förvåning sågo
de „Pantbern" med de tre barnen passera.
I detsamma de foro förbi, skreko barnen:
hjelp, hjelp, vi kunna icke stanna
lokomotivet !
Det blef en uppståndelse. Ett
passageraretåg stod med sitt lokomotiv
fastkopp-ladt, färdigt, att afgå om fein minuter.
Sta-tionsinspektorn skrek till lokomotivföraren:
— koppla af och skynda allt hvad tygen hålla
efter Panthern, annars händer en förfärlig
olycka. Godståget norrifrån kommer om
åtta minuter. Fort!
Redan under det ban talade, hade karlarne
begyut afkoppla lokomotivet, som hette
„Le-jonet". Der uppstod en riktig jagt.
„Lejo-net" rusade efter „Panthern\ Signalisteu
signalerade „lära" och stationsinspektor!!
telegraferade till banvakten och spårvexlante
mellan sin och nästa station: stanna alla
tåg! Ett lokomotiv är på rymmarstat.
Piip! der gick ..Panthern" fram och"puff,
puff! der ilade „Lejonetu efter den med
tendern framför sig. „Panthern" åter gick med
lokomotivet förut, så att när ^Lejonet" skulle
upphinna den, så skulle de båda
lokomotiven bli förenade liksom två fåglar med
stjer-tarna fastbundna i hvarandra. Panthern
var mycket större, men Lejonet gick med
ursinnig fart och efter fyra minuter hade den
upphunnit rymmaren. Såsnart de två
vagnarna vidrörde hvarandra, klef Lejonets
lokomotivförare öfver på Panthern och
stannade den ögonblickligen. Hans starka hand
vred med lätthet den styfva skrufven,
hvilken gossarne icke rådt med. I samma
ögonblick stannade maskinisten på Lejonet detta,
lokomotivföraren kom tillbaka, backade
Lejonet och lät det sedan bära af för
brinu-kära lifvet tillbaka till stationen. En
minut efter det „Lejonet" och „Panthern"
anländt, kom godståget. Med detta skickades
barnen hem. De voro oskadade, inen deras
äfventyr medförde många följder.
Stationsinspektorn fick ett strängt bref från
jern-vägsbolaget. Lokomotivföraren och
maskinisten på »Panthern "fingo plikta för att de
icke sett efter lokomotivet. Banvakten fick
afsked, emedan han icke varit på sin post.
Ben och Johan fingo hvar sin goda risbastu
på qvällen och Hanna fick gå utan
qvällsvard till sängs och icke på bela sommaren
sätta sin fot på den sida af stationen der
lokomotiven voro. Men maskinisten och
lo-komotivföraren på „ Lejonet" blefvo belönade
för den rådighet och påpasslighet, hvarmed
de fasttagit „Panthern".
När Ben och Johan växte upp blefvo de
begge lokomotivförare och folk brukade
undra öfver, hvarför de så strängt höllo på
förbudet att främlingar, isynnerhet barn,
icke skulle få uppstiga på lokomotivet.
GnO
Ett äfventyr från Lasse-Majas
dagar.*)
— Lasse-Maja! — sade tant Aurora
eftersinnande, då hou i tidningarne läste en
notis om att den beryktade stortjufvens
äfventyr blifvit tagna till ämne för en
teater-pjes. — Lasse-Maja! — upprepade hon
drömmande och letade i sitt minne. — Aha, nu
mins jag. Det var en ståtlig kavaljer, det,
skall jag säga er.
Vi barn skockade oss strax omkring henne,
som en flock hungriga kråkor kring ett
liaf-relass. — Tant, har du känt en bandit? —
frågade Hjalmar med vidt uppspärrade ögon.
— Varit riktigt bekant med honom? —
utbrast Majken tviflande.
Tant Aurora smålog. — Ilar jag inte
berättat det för er? — sade hon.
— Nej, men berätta, söta tant, ack
berätta!
— Nåväl, — började tant Aurora sedan
vi tagit plats kring henne. — Det är nu
länge sedan; jag var 13 år, och mina
syskon voro alla yngre. Vi bodde på en villa
2 mil från Stockholm.
En dag sade pappa till oss: — Hör på,
barn, mamma och jag ämna resa bort i
morgon bittida Äro ni rädda att bli
ensamma hemma?
*) Lasse-Maja var eu beryktad stortjuf i
Sverige på 1820-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
