Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 12
nya trolls lähdan.
91
för sitt uppförande. Denna oväntade
öfverraskning hade först gjort henne
mycket/sorgsen, men min far hade småleende sagt att
i Amerika ansågs han blott för en man med
god utkomst och ingalunda såsom rik. Han
hade också tillagt att det endast varit de
allra senaste åren, strax före sin sjukdom,
som han kommit sig upp och kunnat köpa
och inreda detta hus.
— Redan då tänkte jag på er, jag
bestämde hvilka som skulle bli era rum och
sade tjenarne att min hustru och min son
snart vore att förvänta hem.
Mamma suckade, när hon berättade detta
och fortfor: — din far försöker på sitt säl t
att godtgöra hvad han kan, och vi gkola
å vår sida försöka att förljufva hans sista
stunder. Läkaren säger att kanske nästa
vår . . . .la, det står i Guds hand. Nu min
gosse, får du ej ledas, ehuru jag troligen
blir mycket, upptagen af diu far. Du
måste genast börja med lektioner i engelska
och sedan få vi tänka på din skolgång.
(Forts)
Kalfdans.
(Med hildl.
sh t-, vintern rar läng,
Och kiittan var trång,
Men vänta, /let knarrar i låset.
Och Stina s/är tler
Sä gladlynt och ber
Swa kalfvarnc dansa nr båset.
Och „ S!/•/<"r hon gar främst,
Och „ ’f ’i/>/>u iir ef sämst,
Och „ I ’//>/>" hon s/är snirklar pä svansen.
Till hagen lät gä,
Sä stickorna stäl
Sjelf Stina iir weil i/ti dansen.
Om fjärilarna.
(At Alta).
t Ila ha vi under soliga sommardagar sett
fjällarna fladdra omkring och leka bort
sitt korta skimrande lif. Vi ha helsat, den
första fjäriln som en sommarens budbärare
och egnat en vemodig tanke åt höstens
stelnade fjärilvingar.
Vår bekantskap med dem har varit
flyktig och glad. De äro så vackra och de bita
oss inte som myggen.
Mammas klagan öfver kålmaskens aptil
och öfver de angripna stickelbärsluiskarna
ha vi sällan ställt i samband med fjiirlarna.
Och så mycket det finnes af dem! 1 vårt
land ha vi (ifver 1,200 arter, men — de’
va’ inte nog med de’, sa’ Kajsa mor — i
Europa beräknas ungefär 6,000 och i bela
verlden minst 20,000 olika fjällar. Om vi
kunde se dem alla på en gång. Det vore
ett brokigt hvimmel. Från fjärlar så stora
som farbror Mikis bruna sjömanshänder, till
fjärlar så små som Lapplands mygg.
Fjällarna indelas i fyra stora
hufvudgrupper. Dag- och små-fjärtarna känna vi
bäst. Det är ju dem vi alla sommardagar
se snålas på blommornas honung eller jaga
hvarann i munter dans.
De uppträda oftast i glada brokiga färger.
Sälta de sig på en blomma hålla de alltid
vingarna upprätta så alt man endast ser
undre sidorna af dem.
Ibland hitta vi en och annan försenad
nattfjäril, som glömt att gömma sig till
dagen. De ha vanligen matta färger, en
lurfvig och tjock kropp, som ser mycket
lustig ut ocli vingarna under hvita hell
makligt hoplagda.
Skymningsfjärtarna utgöra ett slags
mellangrupp, och erbjuda nästan minst intresse.
Fjärtarna genomgå under sitt lif olika
utvecklingsstadier. ägg, larv, puppa och Jjärit.
De fjärlar, hvilka om våren framkomma ur
de öfvervintrade pupporna, lägga sedan i
sin tur iigg, hvilka utvecklas under
sonima-en. Under det fjäriln lägger äggen
öfver-gjutas de af en klibbig vätska, hvilken
sedan stelnar och fäster dem vid bladet sä
att. vinden ej sopar dem bort. l)e ha
mycket olika form, klotrunda eller kitgelformiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
