Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 nya trollslAndan. N:o 15
lädo så hårdt, att de öfriga knapt kunde
liöra kvad de sjelfva sade.
— Eller vigtiga dokument liksom jag! —
inföll ett stort statligt bref med ett väldigt
rödt sigill; men dess ord blefvo icke hörda,
|y strax bredvid det låg en hög af
skoltlicks-liref hvilka pratade så fort tungorna kunde gå.
Det stackars lilla hvita brefvet kände sig
mycket olyckligt. Det visste mycket väl att
denna resa ut i verlden skulle bli dess första
och sista ocli det var angeläget att dess
korta lif icke skulle bli förspildt.
— Äro vänliga ord till ingen nytta? —
suckade det. ofrivilligt.
Ack, tala icke till mig! — ropade ett
bref med svärta kanter nervöst. — Ser ni
icke att jag har sorg? Ni borde ha mera
aktning för mina känslor . . . Bevare mig,
der kommer ett af de der otreHiga hårda
brefkorte.nl De resa alltid för halfva priset
och det tycker jag är simpelt.
1 detta ögonblick kom postiljonen ocli
brefven blefvo afbrutna i sitt samtal.
— Ack mamma, mamma, kom hit! —
ropade lilla Ida. Hennes röst var så svag
alt detta glädjerop endast lät som ett svagt
fågelpip.
— Hvad är det, min älskling?—frågade
hennes mor och kom fram till sängen.
— JO mamma, jag bar fått ett. sådant
sött bref från moster Mimmi. Det är så
muntert, och roligt, och hon bjuder mig till
Sjövik på en bel månad, så snart jag blir
frisk. Emilia och jag skola simma och ro
och plocka bär och moster säger att de ha
två små kalfvar och att gamla Mina har
bakat åt mig pepparkakor, som kusin Emil
hemtar bit i morgon när ban far bär förbi
till Helsingfors. Och ack, jag iir så glad,
så rysligt glad!
Det lilla hvila brefvet kände sig
öfvermäktigt, ty det visste nu att det hade
medfört glädje till ott barnahjerta.
Under tiden hade det bruna brefvet
anländt till sin bestämmelseort och jemte några
andra bref blifvit lagdt på den rike
köpmannens frukostbord.
— Seså, nu skall jag komma till heders
ropade det stolt och förtjust då dörren
öppnades.
Men det var endast två små flickor med
ostyrigt hår och skälmska blå ögon, som
inträdde.
— Hör du Jenny, låt. oss gömma el t af
pappas bref under hans tallrik, — ropade
den ena.
— Ja, ja. men hvilket af dem? kanske
det här fula bruna.
— Rör mig icke I — skrek brefvet. —
Jag är full af sedlar.
— Men barnen hade redan ställ öfver
det en tallrik, som klämde ihop det så att
det höll på att qväfvas.
Strax derpå kom köpmannen in och satte
sig ned för att äta frukost och läsa sina
bref.
— Edra skälmungar! sade ban, då ban
sköt undan tallriken och fann det bruna
brefvet, som prasslade och skramlade så
mycket det orkade af förtjusning öfver at!
ändtligen få erkännande. — Asch, det iir
ju återigen ett af de der cirkulären om en
ny sort blanksmörja, — fortfor han förtretad
och sköt undan brefvet. — Jag undrar
hvarför folk skola besvära en med sådant skräp.
Och så hamnade det stackars högfärdiga
bruna brefvet belt snopet i papperskorgen.
^ps–
Ett lejon till häst.
I ilippodromen i Paris låj man, såsom vi redan
förut nämt, for närvarande bevittna dof
egendomliga skådespelet af ett. lejon, soin på ryggen af éu
häst liera gånger rider banan rundt. Det iir
otvifvelaktigt en af de märkvärdigaste prestationer inom
littstdressyrens område som hittills blifvit
förevisade. Dot är icke blott i högsta grad märkligt,
att lejonet stiger upp på ett sådant djur utan att
förgripa sig på det, utiui kanske ännu mer atl
hästen finner sig i att bära en sådan ryttare och
galoppera banan rundt ined honom. Egendomligt
är också det sätt, hvarpå öknens monark håller
sig fiust medan han rider. Om han slogo fast sina
klor i hästens sidor, skulle denna säkerligen
hiir-eniot afgifva sin lifliga protest, mon lejonet hjelper
sig på det sättet, att det slår sin kraftiga svans
om hästens hals och sålunda hällor sig fast. Hvarje
afton iir Cirkus full af åskådare hvilka med
välbehag åse, hur don af ångest skiillvande hästen
det oaktadt här sin blodtörstige ryttare det
föreskrifna antalet hvnrf kring banan."
oy^o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
