Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lördagen den 21 September 1889,
18.
■•&_
En utvandrares äfventyr.
iBoriittolsa från Finland och Amerika.)
(Forte, fr N:o 17.)
fng vaknade af att nfigon rörde vid min
axel och dä jag satte mig upp, såg jag
förvirrad af sömn in i mr Currers ansigte
Han stod böjd öfver mig med en lykta i
sin ena hand och ett Öppet telegram i den
andra Bakom honom satt ett telegrafbud
till bäst. Mr Currers ansigte var djupt
allvarligt och hftn lade banden, i hvilken han
höll telegrammet, på min skuldra.
— Min kära gosse, — sade han, — jag
iir ledsen att väcka dig, men hiir har
kommit sorgliga underrättelser från ditt hem
Det for som en blixt genom mig. Min
far var sämre, kanske död . . .
Min aning var riktig. Då mr Curter
medlidsamt. lade telegrammet i min hand,
behöfde jag kasta blott en blick deri för att
se att det medförde till mig budskapet om
min fars bortgång.
Mr Currer vände sig om ocli talade
halfhögt, med telegrafbudet, .lag förstod af deras
samtal att telegrammet kommit för 5
limmar sedan till hotellet i Manitou och
derifrån hade ett ridande bud blifvit skickadt
till indianlägret för att uppsöka mig. Min
mor önskade att jag genast skulle komma
hem.
— Min kära gosse, — sade mr Currer,
— tror du det blefve möjligt för dig att
sitta upp bakom telegrafbudet och rida
sålunda öfver bergen till Manitou? Första
tåget afgår kl. och du hinner jemt och
nätt dit, om ni rida så fort ni kunna.
Jag reste mig upp och begynte mekaniskt
göra mig i ordning. Månen hade gått ned
och daggryningen inträdt. Det var kallt,
grått, halfmörkt. Endast cn smal ljusstrimma
ofvanom bergstopparna bebådade
soluppgången. Om en half timme lemnade jag
mina sofvande kamrater, den välvilliga mr
Currer, .indianerna och alla mina glada
resplaner och red bortåt Manitou, uppspetad
på hästryggen bakom 1’atterson,
telegrafbudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
