- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Sjette Årgången 1890 /
10

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

NYA TROLLSLÄNDA!*).

N:o 2

att mot en ringa dagspenning få gå i hus
och lappa eller skarfva. Mins, att jag
talar endast om sådana hein, der icke en stor
fattigdom gör det nödvändigt för alla
familjens medlemmar att hjelpa sig så mycket
som möjligt utan tjenare och syhjelp. 1
fattiga hem, utan tjenare och kanhända med
en sjuklig mor, der är det tydligt barnens
pligt, gossarnas så väl som flickornas, att
lyfta bördan på sina unga skuldror.

Men då skall stora syster eller stora bror
göra det helt. D. v. s. hon eller han skall
ej lära sig litet af hvart, ej splittra sig och
sin tid på halfva sysslor, utan åtaga sig så
väl det större som det mindre. De skola
koka och tvätta, städa, lappa och sy. En
gosse kan lära sig allt detta lika väl som
en flicka, om ban vill. På fartyg få
matroserna sjelfva förrätta alla sådana sysslor.
Hufvudsaken är, att de hafva arbetet hell
och med ausvar.

En förfärlig gymnastiktimme.

(Forts, till föreg. mr).

ris^’an hade tåligt gått der utanför och
väntat. Man gick gång på gång
rundtomkring den långa cirkusbyggnaden och hade
länge sedan räknat ut, att när han så gått,
tjugu hvarf omkring, kom Robert. Han tänkte
på, att der nu var blott två menniskor der
inne — Robert ocli Tora, — alla de andra
voro borta och åto middag. Om det skulle
hända något. , . .

Han hade nu på sitt tionde hvarf kommit
just till den vägg, bakom hvilken den
fruktansvärda scen försiggick, hvilken vi nyss
beskrifvit, lian stannade vid ett tjuf, som
kom honom att darra från hufvud till fot,
och i samma ögonblick ljöd ett åugestfullt
rop om hjelp. Han kände Roberts röst.

I första ögonblicket blef han stående som
förstenad, sedan begynte ban förtviflad rusa
fram och åter Hvem skulle kunna hjelpa V
Det var middagstiden; gatorna voro folktoma,
och cirkus låg ett godt. stycke från närmaste
hus. Skulle ban sjelf? . . ken det skulle icke

tjena till något, han var ju så tafatt och så
hade han bara sin bokrem. Det var visst
bäst, att ban sprang till polisstationen eller
brandstationen eller kasernen — men dertill
skulle gå minst en half timme. Skulle han
sjelf? . . . Men hvad skulle hans föräldrar
säga, om man sedan koin bärande hein med
honom och ban var död? Hans far hade ju
alltid spått, att lian skulle bli något stort.
. . . Robert deremot . . . kanske var det
ej så stor skada. . .

Men denna tanke jagade blodet upp till
hans kinder, så ban blef het af blygsel. Feg,
eländigt feg var ban och ett odjur af
egen-kärlek. Med ett enda språng var ban inne
i cirkus. Försvunnen var all fruktan, all
feghet, tanken på framtiden, på föräldrarna,
på det anseende ban varit så mån om i
många år, och qvar fans endast hans
klappande hjerta, som ville rädda den kamrat
han höll af, den enda menniska ban höll af.

Ilan trefvade sig fram, tills han fann
gymnastiksalen. Med en långt snabbare blick,
än man skulle tilltrott denna bokmal,
uppfattade lian situationen.

— Robert, — ropade ban, — spring upp
i trapezen bakom dig I

Den stackars gosseii samlade sina sista
krafter. Ilan satte sin trapez i rörelse och
gungade sig fram och tillbaka för att få tag
i den bakersta trapezen. Tigern var
synbarligen mycket konfunderad och osäker om åt
hvilket håll han borde rikta anfallet. Hans
bruntläckiga hals och skuldror böjde sig fram
och tillbaka i det ban ined ögonen följde
gungans svängningar.

Men det varade blott en kort minut. Så
kröp han tillsamman och gjorde ett språng
i luften I samma minut hade Robert i
förtviflan vågat det farliga språnget och lyckats
få tag i den bakre trapezen, som var något
högre upp.

Tigerns sigte hade varit säkert, ty då den
gunga, Robert lemnade, svängde tillbaka,
kom dess tvärst&ng rakt under buken på
tigern, som således blef hängande i
trapezen

Kristian begagnade sig af detta tillfälle för
att svinga sig upp på steget till en tom bur,
som stod derinne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:34:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1890/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free