Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
NYA TROLLSLÄNDA!*).
N:o 2
lians vrede smälte bort och han såg
godmodigt på gossarna.
— Hm, jaså, ni bruka gå och sparka
isbitar i nacken pä folk. Jaja, något nöje
skall man nu ha. Men . . . hm . . jag
tycker jag har sett er förut. Hvad heta
ni nu igen?
— Sidensvansarna, — upplyste Massc,
hvars inre kokade af illa beherskad odygds lust.
— Pump . . . började Fritz Ainatus,
men bann ej fortsätta, innan Masse
trampade honom på tårna. Masse hade
nemligen ögonblickligen igenkänt den lilla herrn
med sitt knollriga hår och sina högtidligt
tillgjorda fasoner. Det var ingen annan än
gamle aptekar Pillerkärna, bekant sedan
den der historien ined nickande kinesen.
— Pump? — upprepade den gande herrn
frågande. — Men jag tycker . . . hm
... jag vill minnas ätt jag sett er hos. . .
hos . . . aha, nu har jag det, hos fröknarna
Sideusvahn. Nå det var fägnesanit. Hur
må tanterna? Krya?
— Krya! — svarade Masse artigt, med
en illslug blinkning till Fritz Amatus, som
bearbetade trottoaren med sina
stöfvelklac-kar. Jag tror att . . . tant Dika skulle ha
en vigtig sak att tala med aptekaru om.
ifall . . .
Fritz såg häpen upp, men fick sig en ny
tramp på tårna.
— Jaså . . . jaså . . . hm . . . jag står
gerna till tjenst, — och aptekarn skrufvade
upp sin lilla krokiga rygg.
— Om det skulle passa i morgon
förmiddag, — föreslog Masse . . . kanske en kopp
kaffe.
— Tack, min unga vän, helsa och tacka.
Jag skall . . . hin . . . gerna stå till tjenst.
Efter ömsesidiga bockoingar togo de afsked
och skildes åt.
— Men hvad i all verlden, Masse, tänker
du på? — Fritz såg riktigt altererad ut.
— Det skall du få se sedan, — hviskade
Masse hemlighetsfullt.
— Gör bara inte tant Dika ledsen, för
då är jag ej med.
— Var du bara luiig-våt, — sade Masse
som låtsade vara qvick. Han hade inom
sig en plan färdig, hvilken ban ej ville
meddela någon. Tillsvidare hade ban annat att
tänka på.
— Nu måste vi skynda hem, så vi hinna
förbereda flickorna, — sade ban, och de
togo i språngmarsch viigen hemåt.
Camilla och Effi voro smickrade öfver
att. bli deltagare i komplotten. De lofvade
taga på sin andel tanterna och Spirea,
gossarna skulle sörja för Kasse, Svante och
Mick, Hela qvällen var det ett tasslande i
alla knutar, men när någon oinvigd hördes
komma, fick man fasligt brud) med
öfver-inorgoudagens lexor.
— Masse, — sade Fritz bekymrad, —
huru skola vi få Kasse in till Svante i natt?
— Jag har redan tänkt på det, —
hviskade Masse. — Jag tänker lukta ut honom.
— Luk . . . ?
— Ssschl Ja, du skall få se.
Massc hade sagt ingenting otn aptekarn
åt de andra. I sjelfva verket hade ban
nästan glömt den sidan af saken, upptagen som
han var af tillrustningarna till morgonens
slummerkrambambuli.
De sammansvurna hopsamlade i all
tysthet hvad som behöfdes: segelgarn i långa
banor, qvastar, potatismjöl, sopvingar,
sprut-kannor, käppar, m. in. hvilket allt föstes
under Pumpenritters säng. Flickorna
vågade icke taga något niisstänkligt i sitt rum,
Spirea var alltid så vaksam.
Få qvällen gick Masse in till Svante, som
satt och pluggade latin:
vAudi, (juid de ignib as sentiam, . . q ras
ær transversos ag it..
— Svante! — sade Masse vänligt.
... ntrabes et globi et Jaces et ardores...
fortsatte Svante utan att se upp.
— Svante lilla, hör du inte? Här sitter
du så ensam, stackare. Vill du inte komma
in till oss en stund på pißerari? Du kan
taga boken med dig, om du vill.
„PifTerariu var sidensvansa rnep
patenterade benämning på russin och mandel, med
en läskedryck af lingonsaft och vatten,
hvartill de sjelfva bestodo sig sockret. Denna
traktering vankades ofta nog i gossarnas
rum och var mycket eftertraktad af hela
bolaget.. T. o. in. tanterna tyckte om
piflerari.
Svante kunde ej motstå denna lockande
och oegennyttiga kallelse. Han drog till
sig sina långa ben och klef med boken för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
