Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:0 4 ILLUSTRERAD TIDNING KÖR UNGDOM OCH BARN. 27
som röfvare för betalning åt de turkiska
myndigheterna. 1 stället att lyckas preja
Stanley, fick paschan sjelf betala åt honom
ett drygt skadestånd, ty amerikanska
konsuln i Smyrna var paschans buse
Återkommen till Amerika, tog Stanley
afsked ur krigstjenst en på flottan ocb blef
tidningskorrespondent. Öfverallt var ban med,
der det luktade krut i verlden, och öfverallt
var ban den förste, som visste berätta om
ett. fältslag. Så hände, att han också var
ined, när England skickade en krigshär mot
Abyssi uien. Då stod der ett, afgörande
fältslag, och derom skulle telegraferas till
New-York. Det blef ett långt telegram. För att
ingen skulle hinna förut, hyrde Stanley bela
telegrafen för en timme, och medan han
skref, lät ban telegrafera ett kapitel ur
bibeln. Det kostade hans tidning 10,000
dollars (50,000 mark), men det ansågs icke för
dyrt. Tvärtom blef tidningens egare, mr
Bennet, så förtjust öfver denna påpasslighet,
att han kort derefter skickade Stanley på
sin bekostnad att uppsöka Livingstone i
Afrikas öknar. I bela verlden fauns endast, en
man, som kunde utföra ett sådant storverk,
och enne man var Henry Stanley. Det
lyckades honom, icke bbtt att finna
Livingstone, utan ock att 10 år senare lyckligt
afsluta det mest sagolika tåg, som någonsin
företagits 9..0 svenska mil genom del inre
af Afrika. Berättelsen härom skall upptaga
flera tryckta band, och bokhandlane bjuda
en miljon mark för att fä utgifva denna
berättelse *).
För närvarande hvilar sig Stanley i Kairo.
Ilan är så van vid Afrikas heta klimat, att
han icke vågar sig till Europa under den
kalla årstiden. Vallgossen från Wales är
nu 49 år gammal. Hans svarta hår har
blifvit snöhvitt, hans hy brunbränd af solen
som en egyptiers, men lians blick är lika
genomträngande klar, hans kraft obruten,
lians hållning lika frimodigt lugn, som i lians
ungdoms dagar. Solens brännande glöd,
sumptrakternas förpestade luft, hunger och
sjukdom, eld och vatten vilddjur och
fiender, förgiftade pilar, tusen lifsfaror af alla
upptänkliga slag, intet tyckes få makt öfver
denne märkvärdige man, förrän han uppfylt
*) ijlStidan, som ej hur un miljon mark hi’i
genast. till Iminls, lärer’ (A vfittta liti.it på boken.
den mission, hvartill utan tvifvel en högre
makt, kallat honom, Afrikas öppnande
för flen öfriga verlden. Detta måste han
sjelf ha känt, om ej förr, så i öknens
enslighet. Med Guds makt är ban obetvinglig,
utan den intet. Ulan den kan en fläkt
från ett fönster bortblåsa den starkaste
hjelte. Med den eröfrar han nya verldar.
/,. T.
’—tJ? ^
Sidensvahnska bolaget.
Fastlagsupptåg.
I morgon ska vi ha roligt, — sade
Fritz Amatus till Massc., när de möttes i
gamla kyrksqvären på hemväg från skolan.
— Sssch! sade Masse och såg sig
omkring, som om ban fruktat de gamla lindarna
skulle lyssna, — jag har just tänkt det,
samma Men det skall vara en öfverraskning
. . . du förstår . . . ett fastlagsputs. Men
hvad skola vi hitta på?
— Vi måste ha flickorna till hjelp, —
menade Fritz, som under dessa tre år i
samskolan lärt sig sätta allt större värde på
fHckornaè företagsamhet och påhittighet.
— Jaha, må gå, vi bli då fyra. Camilla
och jag bli ledamöter i »rådet", Effi och du
få bli ,,supleanter".
— Tackar för äran, men jag vill visst
inte bli uågot på sup, — skrattade Fritz. —
Hvem skola vi då gå lös på?
— Hvem? Allihop, förstås, från tanterna
och Mabelle ända till Mina i köket. Svante
och Kasse sofva som nosliörniugar om
morgnarna. Det passar förträffligt! Om vi skulle
få Kasse att den natten ligga inne hos
Svante! Vi måste uttänka en list.
— .la, och sedan Mick „den oskyldige"
somnat, klitver jag upp och kommer in till dig,
liva? Så kunna vi göra våra förberedelser.
Bra. Vi måste skälla oss qvastar och
duktigt med ris och tvättkannor och
musikaliska instrumenter och. . . .
— Ulf, så roligt, I — hviskade Fritz och
sparkade i förtjusningen en isbit på
trottoaren så den flög rakt i nacken på en
framför spatserande, oskyldig gammal herre.
Denne vände sig förgrymmad oin, men Fritz
Amatus bockade så röd och ödmjuk, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
